bilbatteri

[Åsmund]

Er det slik at siden det er lite V så har strømmen vanskelig med å trenger igjennom men siden det er mange W så får du alikevell mye strøm om det først trenger igjennom?

[Hårek]

Hvis du mener å ta på, så er ikke 12V skadelig uansett. Men hvis du lager en kortslutning så kan det bli meget varmt, og da kan man bli brent. Et bilbatteri som kortslutter kan koke opp og slenge syre, eventuellt lage knallgass som eksploderer. Så ja, bilbatteri kan være farlig.

[Åsmund]

får jeg strøm i det hele tatt om jeg tar på?

[oxbow]

Tror han mener, om du får mangen A(Ampere) i deg så er det skadligt, W er jo avhengig av V og A så ja, er vel svaret på spørsmålet ditt

[Arctic]

får jeg strøm i det hele tatt om jeg tar på?

Tar du på pluss og minus meg begge hendene vil du ikke merke noe nei. Men kobler du det derimot i "kjøttet" kan det oppstå et ugunstig problem...

[Samcki]

får jeg strøm i det hele tatt om jeg tar på?

Tar du på pluss og minus meg begge hendene vil du ikke merke noe nei. Men kobler du det derimot i "kjøttet" kan det oppstå et ugunstig problem...

tatt rett fra tunga mi

 

Det blir nok meget ubehagelig ja

[stoffix]

haha.. jeg har en lader her hjemme som jeg nylig prøve på tunga..

den er på 11,9 V 105mA..

og så står det 1,25 VA, men dette aner jeg ikke hva er..

og det skal jeg si var en stor forskjell fra et vanlig 9V batteri...

[johanlo]

haha.. jeg har en lader her hjemme som jeg nylig prøve på tunga..

den er på 11,9 V 105mA..

og så står det 1,25 VA, men dette aner jeg ikke hva er..

og det skal jeg si var en stor forskjell fra et vanlig 9V batteri...

1,25 VA er det samme som 1,25 Watt, dvs at den kan levere max. 1,25 Watt.

[atrax]

Det er ikke farlig å ta på polene til et bilbatteri hvis du er tørr på hendene, for da er motstanden så stor. Men med engang hendene dine er våte eller av andre grunner leder strøm, DA må du ikke finne på å ha med strøm å gjøre!

Jeg ville unngått å ta på batteripoler uanz..

 

haha.. jeg har en lader her hjemme som jeg nylig prøve på tunga..

den er på 11,9 V 105mA..

og så står det 1,25 VA, men dette aner jeg ikke hva er..

og det skal jeg si var en stor forskjell fra et vanlig 9V batteri...

11,9V * 0,105A = 1,25VA = 1,25W

[meanbean]

1,25VA er det samme som 1,25w ved ohmsk last dvs cosinus fi (ikkje rett tegn) lik 1. Ved anrdre laster motor trafo ol kan den ikkje belastes så hardt. VA betyr tilsynelatende effekt U*I W--> U*I*cos fi

 

Fase forsyving for de som har hatt 3mx eller lignede

[Superslask]

tja...et bilbatteri er vel på ca kanskje muligens rundt 70amp/h? noe som kan gjøre en skiftnøkkel rødglødende hvis den legges oppå begge polene...det er mye strøm!

[AutoExec]

haha.. jeg har en lader her hjemme som jeg nylig prøve på tunga..

den er på 11,9 V 105mA..

og så står det 1,25 VA, men dette aner jeg ikke hva er..

og det skal jeg si var en stor forskjell fra et vanlig 9V batteri...

aner jeg et jackass-talent her?

[Olle P]

Wow, en fråga inom mitt expertisområde (elsäkerhet - fysiologi)!

 

- Den faktor som är intressant är strömtätheten, dvs ampere/ytenhet. Dels vid kontaktytorna och dels inne i kroppen vid känsliga ställen som hjärtat och armbåge/knäleder.

- Torr och hel hud isolerar bra, och ger inga märkbara effekter om du tar i polerna. Resistansen blir flera megaohm. Strömmen i storleksordningen mikroampere märks inte.

- Fuktig och/eller nött hud har lägre resistans. Några kiloohm om du tar i batterikontakterna är rimligt. Ström på några milliampere känns, men är inte farligt om inte kontaktytan är väldigt liten, då det kan uppstå en brännskada just där. En milliampere är gränsen för vad en medicinteknisk produkt med ett fel i värsta fall får ge ifrån sej om man tar i den.

- Öppna sår med kontakt direkt in i blodbanan har låg resistans, kanske så lite som ett par hundra ohm mellan händerna. Här uppstår en potentiell risk för störning av hjärtrytmen, med i värsta fall hjärtflimmer som följd.

 

En sådant flimmer kan, om man är snabb, hävas med en defibrillator. Då sätter man två stora elektroder på bröstkorgen (oftast en ovanför höger bröstvårta och den andra nedanför vänster armhåla), vilket ger en typisk impedans på 50 ohm mellan dem, och kör en laddning på ca 200 J (toppspänning på några kilovolt under några millisekunder) mellan dessa. Det leder till att man "bootar om" hjärtats egen rytmstyrning.

 

Det värsta fall av el-relaterad skada jag hört talas om där ett bilbatteri var inblandat var dock en annan.

Någon hade på sej en armbandsklocka med stålboett och höll i ett verktyg (skiftnyckel?) när han arbetade med ett batteri.

Han hade verktyget mot ena polen när armbandsklockan kom i kontakt med både verktyget och den andra batteripolen.

Resultatet blev att länkarna i boetten svetsades ihop samtidigt som en kraftig brännskada förstås uppstod på handleden.

 

/Olle

Endret 19. februar 2004 av Olle P

[jostor]

Fase forsyving for de som har hatt 3mx eller lignede

Eller for de som har gått GK Elektro

[0din]

Wow, en fråga inom mitt expertisområde (elsäkerhet - fysiologi)!

 

- Den faktor som är intressant är strömtätheten, dvs ampere/ytenhet. Dels vid kontaktytorna och dels inne i kroppen vid känsliga ställen som hjärtat och armbåge/knäleder.

- Torr och hel hud isolerar bra, och ger inga märkbara effekter om du tar i polerna. Resistansen blir flera megaohm. Strömmen i storleksordningen mikroampere märks inte.

- Fuktig och/eller nött hud har lägre resistans. Några kiloohm om du tar i batterikontakterna är rimligt. Ström på några milliampere känns, men är inte farligt om inte kontaktytan är väldigt liten, då det kan uppstå en brännskada just där. En milliampere är gränsen för vad en medicinteknisk produkt med ett fel i värsta fall får ge ifrån sej om man tar i den.

- Öppna sår med kontakt direkt in i blodbanan har låg resistans, kanske så lite som ett par hundra ohm mellan händerna. Här uppstår en potentiell risk för störning av hjärtrytmen, med i värsta fall hjärtflimmer som följd.

 

En sådant flimmer kan, om man är snabb, hävas med en defibrillator. Då sätter man två stora elektroder på bröstkorgen (oftast en under höger bröstvårta och den andra snett nedanför/bakom vänster armhåla), vilket ger en typisk impedans på 50 ohm mellan dem, och kör en laddning på ca 200 J (toppspänning på några kilovolt under några millisekunder) mellan dessa. Det leder till att man "bootar om" hjärtats egen rytmstyrning.

 

Det värsta fall av el-relaterad skada jag hört talas om där ett bilbatteri var inblandat var dock en annan.

Någon hade på sej en armbandsklocka med stålboett och höll i ett verktyg (skiftnyckel?) när han arbetade med ett batteri.

Han hade verktyget mot ena polen när armbandsklockan kom i kontakt med både verktyget och den andra batteripolen.

Resultatet blev att länkarna i boetten svetsades ihop samtidigt som en kraftig brännskada förstås uppstod på handleden.

 

/Olle

Jeg lærte no på VK1 elektro at resistansen mellom venstre fingre og høyre tær er ca 1500 ohm..? Flere megaohm er jævli mye da...

[atrax]

Jeg lærte no på VK1 elektro at resistansen mellom venstre fingre og høyre tær er ca 1500 ohm..? Flere megaohm er jævli mye da...

Godt mulig at det er 1500 ohm, inni kroppen. Men tørr hud isolerer ganske så bra, så flere megaohm høres plausibelt ut.

 

Kan det forresten tenkes at det var 1500 kiloohm du tenkte på?

[Olle P]

Jeg lærte no på VK1 elektro at resistansen mellom venstre fingre og høyre tær er ca 1500 ohm..? Flere megaohm er jævli mye da...

Hudens impedans är frekvensberoende (kapacitiv och resistiv parallellt) och sjunker vid ökande frekvens.

Vid vanlig växelspänning (50Hz) kan impedansen mellan två närliggande elektroder (Ag-AgCl) på torr, tjock hud lätt vara i området 1-2 Mohm.

Vid nedslipad och fuktig hud sjunker den till som lägst 1-2 kohm, dvs den minskar till en tusendel. (Källa: P Ask och Å Öberg, Teknisk säkerhet i sjukvården, Linköping 1992, ISBN 91-630-1556-0)

 

Likspänning ger därför fallet med högsta möjliga impedans för varje given tillämpning.

 

Blodplasmans resistivitet är 0,63 kohmm och blodet i allmänhet har en resistivitet på 1,5 kohmm. (Källa: Geddes & Baker, The specific resistance of biological material - A compendium of data for the biomedical engineer and physiologist. Med Biol Eng 5:271-293, 1967)

 

/Olle