Nei, kraftkrisen er ikke enkel å løse

[del_diablo]

On 15.11.2024 at 1:42 PM, Jarmo said:

• 2,1 kg ammoniakk erstattar 1 kg tungolje
• Fornybar ammoniakk kostar rundt 1000 dollar per tonn
• Prisen på drivstoffet er rundt 4,2 gonger dagens tungolje-pris
• Målet er byggestart i 2025 og produksjon frå 2027
• EU har støtta fabrikken med 204 millionar euro
• Kan kutte CO₂ svarande til opp mot 1 prosent av Noregs totale utslepp, ifølge Fortescue
• https://www.nrk.no/vestland/ny-ammoniakk-fabrukk-vil-bruke-kraft-tilsvarande-fire-alta-kraftverk---gir-drivstoff-sju-skip-1.17114310

Blir ikke da ammoniakken kostende 8x tungoljen? Da energitetthet ikke er nevnt?

[Jarmo]

del_diablo skrev (1 time siden):

Blir ikke da ammoniakken kostende 8x tungoljen? Da energitetthet ikke er nevnt?

Litt gammelt info(2022) nå for tiden men, men..

https://www.smp.no/meninger/kronikk/i/8QK9qE/groenn-skipsfart-vi-maa-tenke-nytt

Får tilgang til artikkelen gratis..

Endret lørdag kl 18:00 av Jarmo

[fredrik2]

33 minutes ago, Simen1 said:

Jeg har importert tall fra NVE og Nordpool for å leke litt med regneark og nå er jeg klar til å presentere funnet mitt:

 

Ved første øyekast ser det ganske kaotisk ut, men legg merke til aksemerkene. Pris langs Y-aksen og fyllingsgradens avvik fra normalen langs X-aksen. Hver prikk representerer 1 uke og fargen forteller hvilket prisområde det gjelder for.

• Det vi kan se er at i høyre del av diagrammet, der fyllingsgraden er over normalen for sin uke, så er spotprisene lave, aldri over 1 kr/kWh. Vannkraften setter et pristak og verner oss mot pristopper fra utlandet.
• I venstre del av diagrammet ser vi at når fyllingsgraden er under normalen for sin uke, så spriker prisene veldig. I verste fall får vi ekstrempriser opp mot 5 kr/kWh i snitt over en uke, fordi vannkrafta noen ganger ikke klarer å verne oss fra pristopper fra utlandet.
• Uansett fyllingsgrad kan prisen synke til bunns. Vannkraftverkene stopper produksjonen fordi de ikke kan konkurrere mot utenlandsk prisdumping.
• Pristoppene skjer nesten alltid i NO1, NO2 og NO5.
• De ekstremt lave prisene skjer nesten alltid i NO3 og NO4

Vad drar du för slutsatser av det där med tanke på kablarna och hur marknaden fungerar? Har en del tankar själv men det jag tänker på framkommer mer från grafen än vad du skriver. 

[Simen1]

fredrik2 skrev (43 minutter siden):

Vad drar du för slutsatser av det där med tanke på kablarna och hur marknaden fungerar? Har en del tankar själv men det jag tänker på framkommer mer från grafen än vad du skriver. 

• Når vi har lite vann i magasinene i forhold til medianen, blir vi ofte avhengige av import fra utlandet. Disse ukene påvirkes prisen i NO1, NO2 og NO5 sterkt av utenlandske priser. Noen ganger har vi uflaks med høye priser, andre ganger har vi flaks med lave priser.
• Når vi har mye vann i magasinene påvirkes prisene lite av utlandet, unntatt ved ekstremt lave priser.
• Det er et markant prisskille mellom sør og nord. De siste årene har det gitt billig strøm i nord, men med den ventede gigantiske omleggingen av industrien i Kiruna så kan prisskillet snu seg 180°.

[fredrik2]

1 minute ago, Simen1 said:

• Når vi har lite vann i magasinene i forhold til medianen, blir vi ofte avhengige av import fra utlandet. Disse ukene påvirkes prisen i NO1, NO2 og NO5 sterkt av utenlandske priser. Noen ganger har vi uflaks med høye priser, andre ganger har vi flaks med lave priser.
• Når vi har mye vann i magasinene påvirkes prisene lite av utlandet, unntatt ved ekstremt lave priser.
• Det er et markant prisskille mellom sør og nord. De siste årene har det gitt billig strøm i nord, men med den ventede gigantiske omleggingen av industrien i Kiruna så kan prisskillet snu seg 180°.

Jag skulle snarare si att datan visar att priset knappt beror på fyllningsgraden i de områdene som inte är kopplade till kontinenten. Midt Norge hade för 10-15 år sen en negativ kraftbalans och överskotted är väl inte så väldigt stort nu heller. Trots det har vi billig ström jämfört mot i sør. Har för mig att det är ett rätt stort kraft överskott i sør i normala år. 

Tror inte heller att vi speciellt ofta er avhengiga av import  (om ens någon gang förutom de väldigt få åren då det finns alltför lite vann). Att vi importerar beror på att det egna vannpriset (för det dyraste vannet) är högre än priset i utlandet.

Det är också så att fyllningsgraden beror på hur mycket som har eksporteras tidigare. 

Tror inte det är vanskligare än att priset i sør-Norge beror på hur mycket överkapacitet vi har och priset på kontinenten. 

Hvis överskottet är 0 ett år så blir prisene väldigt lika. Hvis överskottet är stort ett år så får vi billigare ström än på kontinenten men inte alls lika lavt som vi hade fått utan den stora överföringen. Finns en NVE rapport (tror jag det var) som visar detta.

 

[Simen1]

I NO4 er det høy produksjon i forhold til forbruk, samt dårlig eksport-kapasitet. Derfor blir prisene lave i Nord-Norge, enn så lenge (før Kiruna som nevnt).

Jeg har lekt litt mer med regnearket og kjørt en prislikhets-analyse. Dvs. en logisk test som sjekker om gjennomsnittlig pris en gitt uke, av de 150 foregående ukene er like mellom prisområdene. Likhet defineres som maks 5% avvik i ukes-gjennomsnitt. Her er det jeg fant:

• NO1 og NO5 har stor prislikhet, noe som tyder på veldig god overføringskapasitet mellom østlandet og vestlandet.
• NO2 (sør) er har middels prislikhet med både NO1 og NO5.
• Områdene i midt og nord har middels prislikhet.
• Pris-skillet mellom midtnorge og sørnorge (Ca Røros-Dovre-Sognefjorden) tyder på dårlig overføringskapasitet (og ingen enkel omvei via Sverige). Dette er observert over lengre tid og er nok grunnen til at det investeres i økt kapasitet over Sognefjorden.

[fredrik2]

2 minutes ago, Simen1 said:

I NO4 er det høy produksjon i forhold til forbruk, samt dårlig eksport-kapasitet. Derfor blir prisene lave i Nord-Norge, enn så lenge (før Kiruna som nevnt).

Jeg har lekt litt mer med regnearket og kjørt en prislikhets-analyse. Dvs. en logisk test som sjekker om gjennomsnittlig pris en gitt uke, av de 150 foregående ukene er like mellom prisområdene. Likhet defineres som maks 5% avvik i ukes-gjennomsnitt. Her er det jeg fant:

• NO1 og NO5 har stor prislikhet, noe som tyder på veldig god overføringskapasitet mellom østlandet og vestlandet.
• NO2 (sør) er har middels prislikhet med både NO1 og NO5.
• Områdene i midt og nord har middels prislikhet.
• Pris-skillet mellom midtnorge og sørnorge (Ca Røros-Dovre-Sognefjorden) tyder på dårlig overføringskapasitet (og ingen enkel omvei via Sverige). Dette er observert over lengre tid og er nok grunnen til at det investeres i økt kapasitet over Sognefjorden.

Det där är väl välkänt. 

Varför nämner du inte att NO2 har höy produktion i förhold till förbruk (för de har väl det?) trots det är priserna höga?

[Simen1]

fredrik2 skrev (29 minutter siden):

Varför nämner du inte att NO2 har höy produktion i förhold till förbruk (för de har väl det?) trots det är priserna höga?

Det stemmer at de har det, men tradisjonelt har de jo også solgt mye kraft nordover til NO1. NO1 har veldig mye lavere produksjon enn forbruk, så de henter vanligvis mye av sitt forbruk fra NO5 og NO2.

Med økende mellomlandskapasitet så har NO2 i større grad blitt et gjennomgangsområde for kraft. Da kan prisene enten trekkes opp til over resten av norsk nivå ved eksport eller ned under det ved import. Som regel er det jo sånn det henger sammen. Selge dyrt, kjøpe billig. Hadde jeg kjørt en timepris-analyse nå vs for 5 eller 10 år siden så er det nok tydelig at prisene er ut over et mye bredere spekter nå enn før.

Endret lørdag kl 19:20 av Simen1

[Jens Kr. Kirkebø]

fredrik2 skrev (12 minutter siden):

Det där är väl välkänt. 

Varför nämner du inte att NO2 har höy produktion i förhold till förbruk (för de har väl det?) trots det är priserna höga?

I morgen er faktisk prisen høyere i NO1 enn i NO2. Aner ikke hvorfor, det er første gang jeg ser det i år. 

[HF-]

No er det faktisk vind I Tyskland, kan ikkje huske når det var so mykje sist.