Gå til innhold

Nei, kraftkrisen er ikke enkel å løse


Anbefalte innlegg

Videoannonse
Annonse
sk0yern skrev (5 minutter siden):

Vannstanden i magasinene våre har da bittelitt med forsyningssikkerhet å gjøre?
Eller?

Absolutt! Men denne vannstanden må reguleres uansett hva vi har av utenlandskabler. Så det er en annen sak enn spørsmålene rundt utenlandskabler.

Lenke til kommentar
17 minutes ago, Minkowski said:

Dette handler om regulering av vannstanden i magasinene og det er en annen sak. Denne reguleringen må gjøres på en fornuftig måte uansett om vi har kabler til England eller ikke. Men for å korrigere deg, så skyldtes den rekordlave fyllingsgraden i 2022 at det kom mindre nedbør enn normalt i fjellet slik at vi ikke fikk det samme påfyllet i løpet av sommeren og høsten som man normalt forventer. Og da tok man grep for å ivareta forsyningssikkerheten. Du må gjerne mene at man grep inn for sent, men vi hadde tross alt tilstrekkelige marginer og det er uansett slik at man regulerer vannstanden i magasinene og slik var det også lenge før de nyeste utenlandskablene ble tatt i bruk.

Att man eksporterade mye når prisen var högt var också en viktig orsak till de låga nivåerna. 

  • Liker 1
  • Innsiktsfullt 1
Lenke til kommentar
Just now, Minkowski said:

Absolutt! Men denne vannstanden må reguleres uansett hva vi har av utenlandskabler. Så det er en annen sak enn spørsmålene rundt utenlandskabler.

Utenlandskablarna gör att man tar ut mer vann fra magasinerna än vad man annars hade gjort. 

  • Liker 2
Lenke til kommentar
sedsberg skrev (7 minutter siden):

Respektabel pris i nord i morra. Nå får nordlendingene også litt strømstøtte. 😛

Puhh, endelig litt støtte til oss også :p

Vanligvis er det litt variasjon mellom prisområdene. Alt fra litt til mye. Men i mårra er det faktisk identisk pris i hele landet og ikke bare én time, men hele 14.

Screenshot2025-01-21at13-14-22NordPoolDay-aheadprices.png.af1280e015f6f525237a87b5c6c4c464.png

Lenke til kommentar
fredrik2 skrev (1 minutt siden):

Att man eksporterade mye når prisen var högt var också en viktig orsak till de låga nivåerna. 

Ja, men denne eksporten skjedde i tråd med de reguleringskriteriene som gjaldt.

fredrik2 skrev (1 minutt siden):

Utenlandskablarna gör att man tar ut mer vann fra magasinerna än vad man annars hade gjort. 

Nei, det er ikke riktig. Over tid tar vi akkurat ut like mye vann fra magasinene som vi får inn og sånn vil det alltid være uansett hva vi har av kabler.

  • Innsiktsfullt 1
Lenke til kommentar

Glencore nikkelverk i Kristiansand sparer flere hundre tusen kroner på å erstatte strøm med olje.

Det sier direktør i Glencore nikkelverk, Nils Gunnar Gjelsten.

Mandag er spotprisen på Sørlandet i snitt 40 ganger dyrere enn prisen i Nord-Norge.

På grunn av de høye strømprisene har de koblet om systemene, slik at det er olje som sørger for dampen de trenger og ikke strøm.

  • Liker 1
  • Innsiktsfullt 1
Lenke til kommentar
Minkowski skrev (3 minutter siden):

Nei, det er ikke riktig. Over tid tar vi akkurat ut like mye vann fra magasinene som vi får inn og sånn vil det alltid være uansett hva vi har av kabler.

Her leser du vel bevisst feil hva han skriver.
Selvsagt går det like mye inn som ut over tid.
Men f.eks året 2022 gikk det mye mer ut enn det normalt ville gjort, grunnet stor eksportkapasitet.
Dermed gikk vannstanden i magasinene betydelig ned, noe som påvirket forsyningssikkerheten vår negativt.

  • Liker 1
Lenke til kommentar
1 minute ago, Minkowski said:

Ja, men denne eksporten skjedde i tråd med de reguleringskriteriene som gjaldt.

Vilket resulterade i att NVE såg problemet och lagde ukes rapporter på vilken vanntype som producerades. 

1 minute ago, Minkowski said:

Nei, det er ikke riktig. Over tid tar vi akkurat ut like mye vann fra magasinene som vi får inn og sånn vil det alltid være uansett hva vi har av kabler.

Det handlar också om marginaler och fler års magasin. Totalt sett över en lång tid kan man självklart inte spara en massa vatten men under kortare tid kan man självklart ta ut mer vann på grund av utenlandskablarna än vad man annars hade gjort. Vilket ibland resulterar i lava magasin och "torrår" som det gjorde 2022. 

Är inte så att man bara eksporterar överskottet. Möjligheten och eksporten gör både att priset normalt blir högre och att man riskerar att komma i en situation där man har producerat ström av för mye av det tillgängliga vannet. 

Lenke til kommentar
sk0yern skrev (2 minutter siden):

Her leser du vel bevisst feil hva han skriver.
Selvsagt går det like mye inn som ut over tid.
Men f.eks året 2022 gikk det mye mer ut enn det normalt ville gjort, grunnet stor eksportkapasitet.
Dermed gikk vannstanden i magasinene betydelig ned, noe som påvirket forsyningssikkerheten vår negativt.

Jeg leste hva han faktisk skrev. Det er riktig at økt eksportkapasitet gjør at vi kan tappe magasinene raskere, men det som er viktig her er at det ikke er eksportkapasiteten som avgjør hvor lav fyllingsgraden blir så lenge den ikke er kritisk lav. Dette er fordi fyllingsgraden reguleres med det man anser som fornuftige marginer og det vil man uansett måtte gjøre. Dermed blir eksportkapasitet irrelevant med tanke på dette aspektet ved forsyningssikkerhet.

Lenke til kommentar
4 minutes ago, Minkowski said:

Jeg leste hva han faktisk skrev. Det er riktig at økt eksportkapasitet gjør at vi kan tappe magasinene raskere, men det som er viktig her er at det ikke er eksportkapasiteten som avgjør hvor lav fyllingsgraden blir så lenge den ikke er kritisk lav. Dette er fordi fyllingsgraden reguleres med det man anser som fornuftige marginer og det vil man uansett måtte gjøre. Dermed blir eksportkapasitet irrelevant med tanke på dette aspektet ved forsyningssikkerhet.

Som vi såg 2022 antar ja. Antar att man höll sig innanför några verdier men så kom det mindre regn än normalt under en period och så blev det "torrår".  

Jag tvivlar på att de fornuftiga marginalerna är så pass bra att man aldrig kommer få problem senare hvis man ligger lite över dem. Är nog bättre med lite större marginaler. 

  • Liker 1
Lenke til kommentar
fredrik2 skrev (1 minutt siden):

Som vi såg 2022 antar ja. Antar att man höll sig innanför några verdier men så kom det mindre regn än normalt under en period och så blev det "torrår".  

Jag tvivlar på att de fornuftiga marginalerna är så pass bra att man aldrig kommer få problem senare hvis man ligger lite över dem. Är nog bättre med lite större marginaler. 

Det ble ikke tomt for vann i 2022. I NO2 var man så vidt nede under 19% av 34 TWh før sommeren og så ble det mindre påfyll enn normalt i løpet av sommeren og høsten, men neste bunnpunkt før sommeren 2023 var på drøyt 32% (av 34 TWh), så det var aldri i nærheten av å gå tomt. Hvis du mener at man hadde for små marginer, er det en ærlig sak, men da er det her du må rette fokus, ikke på utenlandskablene. Det er for øvrig fullt mulig å tømme magasinene helt, uten kabler til England og Tyskland. I 2003 eksisterte ikke disse kablene og da var fyllingsgraden enda lavere enn i 2022.

Lenke til kommentar
1 minute ago, Minkowski said:

Det ble ikke tomt for vann i 2022. I NO2 var man så vidt nede under 19% av 34 TWh før sommeren og så ble det mindre påfyll enn normalt i løpet av sommeren og høsten, men neste bunnpunkt før sommeren 2023 var på drøyt 32% (av 34 TWh), så det var aldri i nærheten av å gå tomt. Hvis du mener at man hadde for små marginer, er det en ærlig sak, men da er det her du må rette fokus, ikke på utenlandskablene. Det er for øvrig fullt mulig å tømme magasinene helt, uten kabler til England og Tyskland. I 2003 eksisterte ikke disse kablene og da var fyllingsgraden enda lavere enn i 2022.

Det är ju uppenbart att utenlandskablarna var en viktig faktor i "torråret" som diverse personer och bedrifter snakkade om i 2022 och som enligt dem var orsaken till de höga priserna och att man kunde få problem (sen regnade det vel en massa på hösten har jag för mig samtidigt som man kunde importera dyr ström också.). 

Förstår inte helt vad du vill fram till. Går ju inte att bara ta med några av orsakerna till diverse situationer och ignorera resten eller som du skriver rätta fokus bara på någon av dem. 

Utenlandskablarna påverkar fyllningsgraden och ström prisen vid varje tidspunkt. Det är också andra förhållanden som påverkar, som nederbör och producenternas prissättning. 

Som jag ser det är det uppenbart att utenlandskablarna ger att producenterna större möjlighet att beräkna fel så att vi faktiskt får för lite vann i magasinen hvis det blir lite regn och det ikke blåser.  

 

 

Lenke til kommentar
Gazer75 skrev (13 timer siden):

De veit ikkje kva prisen blir i NO2 når prisen for NSL blir bestemt. Det skjer vel 1-2 timar før den vanlege auksjonen.

Å dei har prognoser, dei prøver å treffe Norsk pris når dei burde prøve å treffe Engelsk pris

Lenke til kommentar
fredrik2 skrev (39 minutter siden):

Det är ju uppenbart att utenlandskablarna var en viktig faktor i "torråret" som diverse personer och bedrifter snakkade om i 2022 och som enligt dem var orsaken till de höga priserna och att man kunde få problem (sen regnade det vel en massa på hösten har jag för mig samtidigt som man kunde importera dyr ström också.). 

Förstår inte helt vad du vill fram till. Går ju inte att bara ta med några av orsakerna till diverse situationer och ignorera resten eller som du skriver rätta fokus bara på någon av dem. 

Utenlandskablarna påverkar fyllningsgraden och ström prisen vid varje tidspunkt. Det är också andra förhållanden som påverkar, som nederbör och producenternas prissättning. 

Som jag ser det är det uppenbart att utenlandskablarna ger att producenterna större möjlighet att beräkna fel så att vi faktiskt får för lite vann i magasinen hvis det blir lite regn och det ikke blåser.  

 

2022 var ikkje tørrår! Sist vi hadde tørrår var i 2010.

 

Screenshot_20250121-143621_Samsung Internet.jpg

Lenke til kommentar
Minkowski skrev (1 time siden):

Det ble ikke tomt for vann i 2022. I NO2 var man så vidt nede under 19% av 34 TWh før sommeren og så ble det mindre påfyll enn normalt i løpet av sommeren og høsten, men neste bunnpunkt før sommeren 2023 var på drøyt 32% (av 34 TWh), så det var aldri i nærheten av å gå tomt. Hvis du mener at man hadde for små marginer, er det en ærlig sak, men da er det her du må rette fokus, ikke på utenlandskablene. Det er for øvrig fullt mulig å tømme magasinene helt, uten kabler til England og Tyskland. I 2003 eksisterte ikke disse kablene og da var fyllingsgraden enda lavere enn i 2022.

Det var mer eksport enn import til alle land Norge har utviklingskapasitet med i 2022. Over året var det 22,7 TWh eksport, og 10,2 TWh import av kraft til Norge. Det var mest nettoeksport til Tyskland, med nesten 4 TWh, etterfulgt av Storbritannia med 3 TWh.
At magasinfyllingen hadde vært høyere uten 12TWh eksport tror jeg de fleste klarer å tenke seg fram til.
Høyere magasinfylling gir bedre forsyningssikkerhet enn lav magasinfylling.
Ikke ekstremt komplisert dette.

  • Liker 1
  • Innsiktsfullt 2
Lenke til kommentar

Opprett en konto eller logg inn for å kommentere

Du må være et medlem for å kunne skrive en kommentar

Opprett konto

Det er enkelt å melde seg inn for å starte en ny konto!

Start en konto

Logg inn

Har du allerede en konto? Logg inn her.

Logg inn nå
  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    • Ingen innloggede medlemmer aktive
×
×
  • Opprett ny...