Gå til innhold

Nei, kraftkrisen er ikke enkel å løse


Anbefalte innlegg

Gazer75 skrev (22 minutter siden):

Kan virke som at regulering mellom 50 og 100% ikkje er uvanleg. Ser ut til å vere litt variasjon etter type reaktor.

Det er fullt mulig, men har noen tekniske begrensninger og noen økonomiske konsekvenser. For å ta økonomien først. Uran er en veldig liten del av kostnadene i et kjernekraftverk. Så å "spare" på uranet kutter nesten ikke kostnader, det kutter nesten bare inntekter. Å rampe ned fra 100 til 50% er mulig og går relativt raskt, ca en times tid. En konsekvens av det er at reaktoren får høyere metning av xenon, som gjør ramping opp til 100% igjen enten farlig eller svært tregt. Med farlig så mener jeg at det var en av leddene i ulykka i Chernobyl. Operatørene rampet opp for raskt og reaktoren gikk løpsk. Nå er ikke det mulig på moderne kjernekraftverk av mange grunner, men en av de er at operatørene aktivt hindres av sikkerhetsmekanismer fra å rampe opp raskt. Derfor tar oppramping minst et par timer hvis det gjøres lenge etter ned-rampinga, eller ennå lengre hvis det skal skje kort etter nedramping. Så regulerbarheten finnes, men denne typen regulering er både treg, og ikke minst dyr, siden driftskostnadene ruller og går mens produksjonen går på f.eks 50% og den trege reguleringa kan presse kraftprisen ned så inntektene synker mer enn 50%.

Den andre måten å regulere på er raskere. Da kjører man dampen fra kjelen rett til kjøletårnet, altså ikke via turbinene. Altså fyrer for kråka med dampen, mens reaktoren turer og går i sitt vante tempo. Denne reguleringa kan gjøres i løpet av minutter, men her sparer man heller ikke på uranet så kostnadsbildet turer og går på 100%.

oldboy skrev (1 time siden):

Jeg gav deg en kilde om Frankrike og generelt for EU hvilke krav myndighetene setter for regulerbarhet for kjernekraft. Gå gjerne tilbake for å oppdatere deg.

Jeg leste det når du linket det. Sammenfattet sier de det samme som jeg svarte til @Gazer75 . I teorien medium regulerbart - i praksis lite eller ingen regulering i et økonomisk drevet kjernekraftverk.

  • Liker 2
Lenke til kommentar
Videoannonse
Annonse
Simen1 skrev (1 time siden):

Jeg leste det når du linket det. Sammenfattet sier de det samme som jeg svarte til @Gazer75 . I teorien medium regulerbart - i praksis lite eller ingen regulering i et økonomisk drevet kjernekraftverk.

Det er forskjell på om det er økonomisk ønskelig, eller nødvendig for å opprettholde stabiliteten i nettet.
En stabilitet Statnett selv advarer mot at er i fare, pga økende andel av sol og vind:

https://energiteknikk.net/2023/05/statnett-advarer-mot-systemkollaps/

Sitat

Den voksende andelen sol og vind inn i kraftsystemet truer freksvensstabiliteten allerede om fire år, om vi ikke gjør noe i dag.

Og flere eksempler fra TU:

https://www.tu.no/artikler/solcellene-til-oyvind-kobler-seg-ut-nar-det-er-mye-sol-et-okende-problem/530033

Endret av sk0yern
  • Liker 1
  • Innsiktsfullt 2
Lenke til kommentar
sk0yern skrev (7 timer siden):

Det er forskjell på om det er økonomisk ønskelig, eller nødvendig for å opprettholde stabiliteten i nettet.
En stabilitet Statnett selv advarer mot at er i fare, pga økende andel av sol og vind:

Man skall inte läsa detta som att allt är på väg att gå illa. Tvärt om. Åtgärder behövs, och åtgärder genomförs.

För att kunna säkerställa leveranssäkerheten vid övergången till förnybar energi, nya förbrukningsmönster och ett ökat antal förbindelser mellan länder och elsystem, krävs en ny nordisk balanseringsmodell. För att upprätthålla en hög leveranssäkerhet utvecklas nu en ny framtidssäker balanseringsmodell för hela Norden. Arbetet sker i ett gemensamt nordiskt projekt, Nordic Balancing Model (NBM).
https://www.svk.se/utveckling-av-kraftsystemet/systemansvar--elmarknad/ny-nordisk-balanseringsmodell-nbm/

Det här är ett stort projekt där arbetet pågått sedan 2018, och vissa delar redan genomförts. Jag har ställt frågor om tidplan, och fått svar att det innefattar beslut i länderna, så att tidplanen kan inte helt läggas fast.

Allt görs för att vi skall kunna ha mer förnybar el. En anpassning till vad som nu byggs.

Kan tillägga att långtidsplanering i Sverige mot 2050 skissar på dubbelt så hög elproduktion, där nästan allt nytt är vind och till viss del sol.

  • Liker 2
Lenke til kommentar
Gazer75 skrev (9 timer siden):

Fann denne på Reddit:

 

Kan virke som at regulering mellom 50 og 100% ikkje er uvanleg. Ser ut til å vere litt variasjon etter type reaktor.

Titta hellre på verkligheten. Se hur kärnkraften används i Sverige, Finland och Frankrike.
I Sverige kallar vi kärnkraft baskraft. Den tuggar på i samma effekt. Just nu står 2 reaktorer stilla för längre underhåll.
Finland har Europas modernaste reaktor. Samma sak där.
Frankrike har många reaktorer, men variationen i effekt från kärnkraften verkar liten.

Om en reaktor stoppar tar det mer än ett dygn innan den går på full effekt igen.

Produktion för Sverige och Finland kan följas till exempel på Kontrollrummet Svenska Kraftnät. För Frankrike på Electricitymaps.com.

Teoretiska resonemang känns ointressanta, jämfört med hur det fungerar i praktiken. Kärnkraft är ingen balanskraft.

  • Liker 2
  • Innsiktsfullt 1
Lenke til kommentar
1 hour ago, Ronerik said:

Titta hellre på verkligheten. Se hur kärnkraften används i Sverige, Finland och Frankrike.

Leste du gjennom det som var skrive i den tråden?
Dei som svarte var jo faktisk folk som arbeider på atomkraftverk både i Frankrike og USA der slik eg kunne lese det. Så det som står der er jo verkelegheita :)

Atomkraft er ingen momentan-reserve det er jo heilt klart, men "load following" virkar vere normalt i Frankrike
.

Endret av Gazer75
  • Liker 1
  • Innsiktsfullt 2
Lenke til kommentar
sk0yern skrev (4 timer siden):

Og? Hvor mange GW el fra vind i England, Tyskland, Danmark og Finland? 

Kul att du är intresserad. Väsentligt mer vindkraft också i Finland än i Norge. Finland har en bra satsning på vindkraft.

Det handlade om elpriser. Sverige och Finland hade riktigt låga priser. Jag ser samband med vindkraft, eftersom den producerade bra, i de länder som har sådant.

  • Liker 2
Lenke til kommentar
Ronerik skrev (1 time siden):

Kul att du är intresserad. Väsentligt mer vindkraft också i Finland än i Norge. Finland har en bra satsning på vindkraft.

Det handlade om elpriser. Sverige och Finland hade riktigt låga priser. Jag ser samband med vindkraft, eftersom den producerade bra, i de länder som har sådant.

Problemet vårt er nok ikke manglende produksjon, vi har stort og økende overskudd av strøm.
Vi har høye priser pga stor kapastitet til å selge strøm til EN, DK, NL og DE.

Lenke til kommentar
Jarmo skrev (10 timer siden):

Mange gullkorn her:

NVE sier rett ut at målene Energikommisjonen har lagt frem både er altfor optimistiske, og at de kanskje ikke har forstått tallene de har benyttet for å komme frem til sine konklusjoner.

Både ut fra arealbehovet, muligheten for praktisk gjennomføring, økonomisk realisme, virkninger på kraftsystemet og behovet for nett, vil NVE påpeke at den vedtatte ambisjonen om bygging av 30 GW havvind innen 2040 er svært ambisiøs. Kommisjonens foreslåtte mål om mer enn 5 TWh havvind i produksjon innen 2030 vurderer NVE til å være ambisiøst.

Havvind er per i dag heller ikke lønnsomt, og en stor utbygging vil kreve omfattende økonomisk støtte fra myndighetene.

 

Togkræsj i sakte film.

  • Liker 2
Lenke til kommentar

Husk at vi er avhengig av kablene til Tyskland for å kunne importere strøm i tilfelle vi har eksportert for mye, tømt magasinene, og trenger litt tilbake. 🤪

Og hvis vi ikke eksporterer strømmen vår vil ikke EU handle fisk, metaller, olje og gass fra oss bare på trass. De vil heller sulte og fryse, og handle med Russland og Kina. Vi går glipp av medbestemmelsesrett i EU, som er den eneste måten for norske folkevalgte å styre Norge på.

Dette er eneste forskjell på oss og Nord-Korea. Hvis vi beholder strømmen vår selv, skifter Støre navn til Kim.

Nordmenn har bare godt av å fryse, for samtlige har et kvalmende overforbruk.

En oppsummering av argumentene til de som er for strømkrisen.

Jeg håper det synker inn hvor dårlig vindmøller, særlig havvind, fungerer.

Edit: typo

Endret av Mannen med ljåen
  • Liker 4
  • Hjerte 1
Lenke til kommentar

Opprett en konto eller logg inn for å kommentere

Du må være et medlem for å kunne skrive en kommentar

Opprett konto

Det er enkelt å melde seg inn for å starte en ny konto!

Start en konto

Logg inn

Har du allerede en konto? Logg inn her.

Logg inn nå
  • Hvem er aktive   1 medlem

×
×
  • Opprett ny...