Affirmative action - Kva er det med venstreorienterte?

[Gjest medlem-141789]

Eg sitter her og lurer skikkelig på kvifor mange venstreorienterte meinar at ting som affirmative action er riktig, eller for den saks skyld kvotering. Først så klager man over at folk blir diskriminert, og så velger dei å diskriminere andre av eigen fri vilje. Slik som å gi andre fordeler, uten at dei nokon gong har opplevd nokon ufordel. Årsaken skal liksom være at det skal gjøre opp for at f.eks. dei svarte har opplevd å ikkje ha same moglegheitar. Men faktum er likevel det at dei svarte som får denne fordelen heller ikkje har hatt denne ufordelen det er prat. Det er jo helt andre personar som får fordelen, og helt andre personar enn dei som har opplevd fordelen før som får ufordelen. Korleis kan ein eigentleg rettferdiggjere det? Kvifor trur dei at kvite er ein sjel og svarte er ein sjel, eller rike er ein sjel og fattige er ein sjel? Sist eg sjekka så var vi alle forskjellige individ.

 

Om man meinar at ein person er ein person, så kan ein jo nesten ikkje på logisk grunnlag hevde at ein type diskriminering er riktig, fordi det rammer enkelte som er lik dei som har hatt ein fordel før. Er ein jo ikkje helt frisk, rett og slett. Man kan jo ikkje straffe nokon som aldri har gjort noko, og da spesielt med tanke på at det faktisk var dei som gjorde arbeidet som gjorde at alle vart likeverdige. Det var jo faktisk dei kvite i USA som sørga for at slaveriet enda og at alle fekk like rettar. Det gir jo absolutt ingen meining å drive på slik, og skaper ingen ting positivt. Spesielt med tanke på at dei som får eit godt arbeid ikkje føler dei fortener det, og får mindre respekt av andre. Ingen ting positivt kjem jo ut av det, utanom at enkelte venstreorienterte med sin rasetenking (det er jo stort sett dei som driver på med gruppetenking i det heile, og ein idè om at grupper kan være gode og onde) får gjennom sine tullete idear.

[Wyrd]

Minner meg om en artikkel som den eminente svenske skribenten Joakim Andersen skrev om et fenomen som den franske forfatteren Guillaume Faye ga navnet etnomasochisme. Dette kan i korthet defineres som den verdensanskuelsen, svært utbredt blant venstreorienterte såkalte antirasister, hvor hvite mennesker kollektivt står for alle problemer mens "fargede" mennesker kollektivt er ofre for de hvite. Det er denne ideologien som rettferdiggjør fenomener slik som "affirmative action".

 

Jeg tar meg frihet til å sitere den tidligere nevnte artikkelen i sin helhet, da jeg anser den for å være av interesse i sammenhengen.

 

Europas folk, både i urhemmet och på de nya kontinenterna, har kommit att se på sig själva med skepsis, misstänksamhet och skam. Denna grundläggande känsla av värdelöshet och historisk skuld har lett till att de stillatigande accepterar att deras länder gradvis tas över av andra folk, att deras svagaste medlemmar utsätts för diverse övergrepp, och att de själva framställs på ett negativt sätt i media. Det yttrar sig också genom att väldigt många européer tycks vara ”förprogrammerade” att säga något negativt om det egna folket så snart de ska uttala sig om det (Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt är bara två exempel). Listan kan göras lång på vad det lett till, men de flesta av oss är redan väldigt väl medvetna om det. Därför kan det vara av större intresse att försöka sig på en beskrivning och en analys av denna negativa syn på det egna folket som idag är så utbredd i Europa. Dagens inlägg gör inte anspråk på någon som helst vetenskaplighet, utan är bara avsett att inleda en mer teoretisk diskussion om vad denna negativa syn egentligen är för något. Den negativa grundsynen på de egna (vita) folken har av den franske tänkaren Guillaume Faye kallats etnomasochism, och det är också namnet som kommer att användas här. Eftersom etnomasochismen sällan är något människor är fullt medvetna om, utan snarare ett känsloläge, så kan det vara svårt att definiera den, men följande text är i varje fall ett försök att identifiera några återkommande teman. Det är en hel världsbild som ska beskrivas och kartläggas, vilket alltid är svårt. Texten kommer garanterat att missa viktiga sidor av saken och viktiga sammanhang, så tips och konstruktiv kritik är välkommet.

Historiesyn
Etnomasochismen utgår från att det finns urskiljbara etniska och rasliga grupper av människor, som är historiens huvudaktörer. En vanlig indelning är att dessa grupper är Vita och Färgade (alltså alla som inte är Vita, och dit räknar etnomasochisten även araber, turkar, judar och liknande). Etnomasochismen kan alltså definieras som en variant av rasistiskt tänkande, men en avvikande sådan. Det är alltså inte en individualistisk världssyn.

Etnomasochismen utgår också från en föreställning om kollektiv skuld. Det är svårt att avgöra om denna kollektiva skuld är en primär eller sekundär del av etnomasochismen, eftersom dess företrädare ofta blir upprörda när tanken om kollektiv skuld tillämpas på Färgade. Kollektiv skuld tillämpas alltså först och främst på Vita.

Etnomasochismens beskrivning av historien är vad som av de postmoderna kallas en Stor Berättelse, alltså en berättelse med en handling och en mening. Handlingen i historien tolkas av etnomasochisten som att de Vita begått ett antal omänskliga övergrepp på de Färgade. Detta bygger på ett mycket selektivt urval av historiska händelser. Man väljer konsekvent ut övergrepp med Vita förövare och Färgade offer, medan Färgade förövare och Vita offer konsekvent ignoreras. Detta innebär att bland annat Förintelsen av judar, Korstågen mot muslimer, den europeiska Kolonialismen, det nordamerikanska Slaveriet och den nutida Diskrimineringen och Nazismen har en så central plats i vår gemensamma mytvärld idag. Det innebär däremot att den muslimska invasionen av Europa och Indien under många hundra år, judars roll i slavhandeln, den urgamla slavhandeln i Afrika och afrikaners roll i både kolonialism och slavhandel, ses som ointressanta och att det inte görs några filmer om dessa fenomen. Tvärtom ser etnomasochisten det som suspekt om någon väljer att ta upp dessa fenomen. För varför väljer denne någon att göra det, vilken dold agenda finns?

Samtidigt innehåller etnomasochismen en dold rasism, eftersom det är de Vita som ses som historiens subjekt, som de enda som verkligen handlat i historien. Andra raser har mest blivit passivt utsatta för olika saker.

Etnomasochismen har ett etniskt och rasligt perspektiv. Det innebär att klassperspektiv blir ointressanta. De Vita ses som kollektivt ansvariga för slavhandeln, inte slavhandlare och kapitalister. Offren beskrivs också i första hand som Färgade, och de många Vita slavarna ses som oviktiga och ointressanta. Det innebär också att den Vita arbetarklassen blir något av en anomali, ett märkligt undantag, i den etnomasochistiska världsbilden. För om Vita är så priviligierade, hur kan det då komma sig att det finns underpriviligierade Vita? Etnomasochisten löser denna fråga på olika vis, antingen med teorier om ”white privilege” och strukturell rasism, eller med underförstått förakt för Vita arbetare, som beskrivs som, trots allt, priviligierade, rasistiska och/eller genetiskt underlägsna. Detta innebär att egentligen är etnomasochismen oförenlig med en klassisk vänstersyn på historien, ändå är det i vänstern den har de flesta av sina anhängare.

Etnomasochismen anser också att historien har ett Mål. Detta mål är det mångkulturella samhället. Det finns etnomasochister som går längre, och ser den egna rasens utplåning som målet, men dessa tycks vara en minoritet.

Människosyn
Etnomasochismens människosyn är rasistisk, kollektiv och hierarkisk, eftersom den bygger på tron på kollektiv skuld. Det centrala begreppet i etnomasochismen är Skuld. Skuld är den hårdvaluta som etnomaschismen rör sig kring, och kärnan i relationen mellan Vita och Färgade. Men samtidigt är det tveksamt om detta är hela sanningen, eftersom vi redan sett att etnomasochisten blundar för skulder från Färgade till Vita. Kanske är skuldtänkandet därför en efterrrationalisering, och det ursprungliga är en negativ syn på Vita?

Etnomasochismen menar att de Vita är underlägsna på grund av sina handlingar. Detta yttrar sig också i synen på Vitas kollektiva självmedvetande (nationalism). Sådan nationalism ses med stor misstänksamhet, eftersom bilden av Vita är negativ. Vit nationalism, eller kollektivt självmedvetande och identitet i någon annan form än den kollektiva skammen, ses därför som oacceptablet. Synen på de Vita är så negativ att Vit identitet ses som ett försteg till folkmord. Så snart den Vita slutar att skämmas, så börjar han att mörda, våldta och förslava. Därför ses Vit identitet som något farligt, som något de Vita inte har rätt till med tanke på vad de gjort, och som något som måste förhindras. Vit nationalism är därför föbjuden och definitionsmässigt ond, medan Färgad nationalism accepteras. Detta är kanske det tydligaste exemplet på etnomasochismens dubbla moraliska regler.

Etnomasochismen står i ett problematiskt förhållande till rasnihilismen (tron att det inte finns några människoraser, eller att dessa saknar värde). I normalfallet dominerar etnomasochismen, genom att det kan hävas att det inte finns några ”svenskar”, men samma förnekanden drabbar inte somalier eller kineser. Rasnihilismen framstår alltså som ett vapen som kan riktas mot Vita grupper vid behov, men samtidigt som något som man kanske som etnomasochist egentligen inte tror på själv.

Etnomasochismens tro på kollektiv skuld innebär också att etnomasochisten inte bara kan leva med att Vita drabbas av Färgade övergrepp idag, utan det är snarast något förväntat och positivt. Normalt menar etnomasochisten att de Vitas Skuld ska betalas genom statliga program, genom massinvandring, kvotering, bistånd, och liknande, men individuella övergrepp ses som acceptabelt. Viktigast är i varje fall att dessa övergrepp inte blir kända av en större allmänhet, eftersom det då kan leda till bakslag för den etnomasochistiska planeringen. Många etnomasochister tycks i varje fall känna tillfredsställelse, både moralisk och känslomässig, när Vita missgynnas på olika vis. I extremfallen även när de skadas. Detta eftersom det ses som något rättvist, som en betalning av Skulden.

Quo bono?

Samtidigt som etnomasochismen tycks proklamera Vit underlägsenhet, finns det ett inslag av Färgad underlägsenhet i dess historiebeskrivning. Dels eftersom de Färgade uppenbarligen inte lyckades försvara sig mot Vita övergrepp, men också eftersom det fortfarande anses vara så. Färgade anses nämligen vara i behov av skydd och ledning av utvalda Vita grupper för att den historiska Skulden ska kunna betalas. Detta är en elitistisk sida av etnomasochismen som sällan genomskådas, och som kan förklaras endast utifrån en maktanalys. De Vita kan alltså indelas i en invigd grupp, som förstått och tagit till sig etnomasochismen, och en icke-invigd grupp.

Dessa utvalda Vita grupper betraktas nämligen som invigda i etnomasochismens mysterier och gnosis, och har därför en historisk uppgift. En möjlig tolkning blir därför att etnomasochismen för dem är ett sätt att förhindra Vita från att protestera mot den politik de vill föra, samtidigt som de kan ge symboliska gåvor till Färgade grupper som i gengäld blir lojala mot dem. Etnomasochistiska uttalanden blir då ett sätt att styra över Färgade befolkningar, ett sätt att hålla dem lugna. I så fall är även etnomasochismen ett uttryck för Vilja till Makt, från denna lilla grupps sida. Men situationen är komplex.

Fortsatt läsning och andra perspektiv
Det bestående intrycket efter försöket att kartlägga etnomasochismen blir alltså att det är mycket svårt. Rasnihilismen, skuldtänkandet, rasismen, allt verkar mer vara vapen riktade mot de vita, än något genomtänkt. Så snart de kan riktas mot de färgade istället, så läggs de nämligen åt sidan. Grunden i etnomasochismen är alltså en negativ syn på vita, allt annat är sekundärt, ursäkter för att kunna försvara den negativa självsynen. Det är en känsla, inte en genomtänkt och konsekvent världsbild. Men hur har den då uppstått? Hur uppstod den patologiska, sjukliga, situation där européerna började hata sig själva? Det finns några givna tänkare man kan ha nytta av, men man får själv ta ställning till vad man väljer att ta till sig av det de skriver.

Vill man förstå etnomasochismen bör man först och främst läsa Nietzsche, och då inte minst den Nietzschetolkning som Deleuze gjort. Begreppen ”det dåliga samvetet”, ”den judiske prästen” och ”den kristne prästen” kommer att berika ens syn på etnomasochisterna. En artikel om Deleuzes Nietzsche finns här, och tar även upp just ”antirasismen” ur ett nietzscheanskt perspektiv: Deleuzes Nietzsche

En artikel som försökte att tillämpa Deleuzes Nietzschetolkning på etnomasochism, Nya Klassen, och ”antirasister”: Nya Klassen och Viljan till makt

Professor Kevin MacDonald har också studerat liknande områden, nämligen hur grupper av främst judisk börd underminerade de västerländska samhällenas moral, sammanhållning och traditioner. Han utforskar detta på djupet i Kritikkulturen. Även här blir det alltså en fråga om Vilja till Makt som ligger bakom etnomasochismen (även om MacDonald inte använder det ordet, och även om det bör understrykas att han ser det som ett verk av judiska minoriteter, inte ”judarna” som grupp). En artikel om MacDonalds perspektiv, med en länk till en MacDonaldsresurs på slutet: Memetisk krigföring

Det tycks i varje fall som om etnomasochismen är intimt knuten till den nya, vänsterinriktade härskande klass som tog över både den akademiska världen, media, och många myndigheter efter 1968. Ett par herrar som studerat dem noga är Christopher Lasch och professor Gottfried. Några gamla inlägg om dessa herrar:

Christopher Lasch och familjens kris
Occidental Quarterly och den Nya Klassen
Paul Gottfried och marxismens märkliga död
Efter liberalismen – den terapeutiska staten

Om man utgår från en traditionalistisk raslära, exempelvis den som Frithjof Schuon utvecklar i Races and Castes, så finner man också att den vita rasen är mest sårbar för etnomasochistiska ideologier. Anledningen till detta är att det är den ras som tänker mest ”externaliserat”, alltså som tänker objektivt och opartiskt.

Det finns säkert också psykologiska teorier som kan vara användbara för att förstå etnomasochismen bättre. Anarkisten Hakim Beys gamla artikel om hur mångkulturalismen är ett redskap för att hålla befolkningar lugna och underordnade kan säkert också användas som utgångspunkt i en maktanalys av de verkliga intressena bakom denna märkliga masspsykos. Skillnaderna mellan vår ståndpunkt och Beys är stora, men artikeln kan ändå tjäna som en utgångspunkt.

Eftersom etnomasochismen blir en naturlig och omedveten del av våra samtidas världsbild genom media och utbildning, så borde också en mediaanalys kunna ge mycket när man vill förklara den. Det finns en hel del likheter mellan etnomasochismen och den moderna, mer primitiva, varianten av feminismen som också den kretsar kring självhat och Skuld. En jämförelse skulle därför antagligen kunna vara givande. Även likheterna med det heterosexuella självhatet och talet om ”homofobi” och ”heterosexism” skulle förmodligen kunna vara givande, även om detta är den mindre framträdande av självhatets och skuldtänkandets ideologier i det moderna Västerlandet.

http://www.motpol.nu/oskorei/2007/01/21/etnomasochismen/

Endret 28. desember 2013 av Wyrd

[Emancipate]

Som venstreorientert er jeg stort sett imot kvotering og lignende justeringer, dette var noe av det som gjorde at jeg måtte stemme på et annet parti enn vanlig dette stortingsvalget.

 

Det forbauser meg ekstremt at så mange venstrepartier er så klart for så inngripende kvotering. Det å være sosialist handler om å gi alle de samme grunnmulighetene, ved at staten står for essensielle tjenester gratis eller svært rimelig (i sammenheng med støtteordninger til de som virkelig ikke kan betale).

 

* Vei, vann og avløp.

* Helse og tannhelsetjenester

* Skole og høyere utdanning

* Rimelig barnehage til de som ønsker det

* Strøm til moderat privat forbruk

* Et rettferdig rettssystem som ikke gir superrike eller store bedrifter særrettigheter

* Rimelig transport, gjerne gratis kollektivtrafikk innen for store soner.

 

Jeg ser ikke noe galt i å gi ekstra kjønnspoeng for å oppnå en balanse på 10-20% i visse sammenhenger. Men grenser på 40-50% er aldeles latterlige.

 

Bompenger er også en ordning som er ekstremt usosial. Veien skal være et fellesgode.

 

Ved å dele inn i grupper ødelegger man muligheten til å se hvert enkelt menneske som noe unikt.

"How to you stop racism?"

Morgan Freeman: "Stop talking about it."

 

Og la meg sitere dette antigullkornet fra SVs prinsipprogram: "Kvinnediskriminering og undertrykking kan erstattes med frihet for begge kjønn."

 

Jaja, da vet jeg hva jeg ikke skal stemme hvis jeg en dag blir transkjønnet. For i dette partiet er alle mennesker én av to typer, og det er det. Det går helt imot min oppfatning av sosialisme, som er (for å sitere SV igjen, bedre denne gangen): "Ulike mennesker, like muligheter".

 

Karl Marx sa: "From each according to his ability, to each according to his need." Han sa ikke "From each according to his ability, to each according to his sex or skin colour".

[Emancipate]

Etter å ha marsjert litt rundt i leiligheten og holdt tale til et stort publikum som dessverre ikke var der har jeg konkludert med at denne praksisen bunner i en manglende evne til å justere sin egen sjelelige likevekt.

 

Man ser en urett som begås (-2) og dermed kommer man i en sjelelig ulikevekt. For å rette opp dette må man begå en omvendt urett (+2), sånn at man ender opp på 0. For ellers få får man jo ikke sove, må skjønne!!!

Endret 28. desember 2013 av Tåkelur

[Gjest medlem-141789]

Jeg ser ikke noe galt i å gi ekstra kjønnspoeng for å oppnå en balanse på 10-20% i visse sammenhenger. Men grenser på 40-50% er aldeles latterlige.

Det aller verste er jo det at kvinner totalt dominerer i mange utdanningslinjer og tar generelt sett meir utdanning enn menn, så skal man likevel hjelpe kvinner enda meir. Det blir jo som å spør om du skal ha meir smør på brødskiva når det er alt godt smurt på, mens ein anna sitter der med ein knusktørr skive og ikkje får. Det må jo være noko mentalt gale med dei trur eg. Kva med å heller sjå kva som er gale med den norske skulen sidan guttene faller fra.

 

Karl Marx sa: "From each according to his ability, to each according to his need." Han sa ikke "From each according to his ability, to each according to his sex or skin colour".

Helt enig. Om man skal gjøre inngrep i offentligheten skal man ikkje gjere forskjeller på individ. Eg har skreve det før, men eg kunne vert sosialdemokrat om ikkje det var for at dei er så forbaska tullete på andre måtar. Det er nesten som dei prøver å sanke stemmer ved å gi enkelte grupper fordeler, også kalt fleirtallets tyrrani.

[Emancipate]

Det må jo være noko mentalt gale med dei trur eg.

Haha, akkurat det jeg skrev i posten over mens du skrev dette.

[tom waits for alice]

Det var jo faktisk dei kvite i USA som sørga for at slaveriet enda og at alle fekk like rettar.

 

Hvem ellers skulle gjort det, Ole? Det var de hvite som satt med makten.

 

Etter å ha marsjert litt rundt i leiligheten og holdt tale til et stort publikum som dessverre ikke var der har jeg konkludert med at denne praksisen bunner i en manglende evne til å justere sin egen sjelelige likevekt.

 

Det er kanskje frekt å si det, men om du har for vane å marsjere rundt i leiligheten og holde taler til ikke-eksisterende publikum, så sitter ubalansen kanskje litt nærmere enn du aner...

 

On topic: Jeg synes "Affirmative action" er helt greit så lenge det er opp til den enkelte institusjon eller arbeidsgiver å vedta det, og ikke er lovfestet. Jeg synes for eksempel godt noen toneangivende norske bedrifter kunne bestemme seg for å ansette flere somaliere. (Selvsagt fordi jeg mener at deres problemer med å få jobb - de av dem som faktisk vil - bunner i fordommer og ikke reelle problemer.)

 

Geir

[Gjest medlem-141789]

Hvem ellers skulle gjort det, Ole? Det var de hvite som satt med makten.

 

Ingen andre, men da kan man ikkje kommer å klage på rasisme etterpå. Når dei faktisk gjorde det riktige, spesielt jævelsk blir det etterpå at dei skal diskriminere denne gruppen etterpå. Spesielt kvite menn som alltid. Og eg hatar virkelig dei som trur det at individ i dag skal betale for noko andre fekk før. Berre fordi dei liknar på dei.

[Emancipate]

Det er kanskje frekt å si det, men om du har for vane å marsjere rundt i leiligheten og holde taler til ikke-eksisterende publikum, så sitter ubalansen kanskje litt nærmere enn du aner...

Tror du ikke Martin Luther King gikk rundt og øvde hjemme hele dagen før han gikk på talerstolen? Joda, han startet allerede før han våknet faktisk, "I have a dream" osv.

 

On topic: Jeg synes "Affirmative action" er helt greit så lenge det er opp til den enkelte institusjon eller arbeidsgiver å vedta det, og ikke er lovfestet. Jeg synes for eksempel godt noen toneangivende norske bedrifter kunne bestemme seg for å ansette flere somaliere. (Selvsagt fordi jeg mener at deres problemer med å få jobb - de av dem som faktisk vil - bunner i fordommer og ikke reelle problemer.)

 

Geir

Det du beskriver der er jo det motsatte av den kvoteringen vi diskuterer her i tråden. Diskusjonen omhandler det at politikerene bestemmer hvem institusjonene skal ansette, istedenfor institusjonene selv.

 

Og så sier du "ja, dette er helt greit, så lenge politikerne ikke bestemmer det, men institusjonene selv".

[Emancipate]

Det er kanskje frekt å si det, men om du har for vane å marsjere rundt i leiligheten og holde taler til ikke-eksisterende publikum, så sitter ubalansen kanskje litt nærmere enn du aner...

Neida, stemmene i hodet sier at dette er helt normalt!

[tom waits for alice]

Det du beskriver der er jo det motsatte av den kvoteringen vi diskuterer her i tråden. Diskusjonen omhandler det at politikerene bestemmer hvem institusjonene skal ansette, istedenfor institusjonene selv.

 

Og så sier du "ja, dette er helt greit, så lenge politikerne ikke bestemmer det, men institusjonene selv".

 

Poenget mitt var å smugle inn bakveien i tråden at det slett ikke er betaling for historiske synder dette. Hvite menn dominerer fortsatt toppen av arbeidsmarkedspyramiden, skjønt de etterhvert synes å bli dunket ut av jentene i utdanningsinstitusjonene. Taperen er fortsatt svart.

 

Det er altså ikke slik at positiv diskriminering ikke kunne trengs. Men det er slik at det er feil, både moralsk og "samfunnsmedisinsk". Etter min ringe mening selvsagt.

 

Geir

[Emancipate]

Hvite menn dominerer fortsatt toppen av arbeidsmarkedspyramiden

Selvsagt, ettersom 2 av 3 bedrifter startes av menn. Skal de som har startet bedriften liksom gi den fra seg til en kvinne, da, fordi det er urettferdig at de sitter i styret på sin egen bedrift? Hvis kvinner vil sitte på toppen får de

1) Søke på toppjobber. Hver gang jeg leser om toppjobber og det står hvem som har søkt så er det menn. Tror kvinner at de får jobben hvis de ikke søker?

2) Starte bedrifter. Som sagt over.

 

Det at svarte (og personer med utenlandske navn) diskrimineres på arbeidsmarkedet ser jeg sånn sett ikke at det er noen tvil om, og vi har lover som skal hjelpe og sikkert kan brukes mer. Men om Ola Nordmann søker på en jobb i Kuala Lumpur ville jeg heller ikke veddet på at han ble inkalt til intervju. Innvandrere i USA anglifiserte navnet sitt, kanskje dette var årsaken?

[StormEagle]

 

Poenget mitt var å smugle inn bakveien i tråden at det slett ikke er betaling for historiske synder dette. Hvite menn dominerer fortsatt toppen av arbeidsmarkedspyramiden, skjønt de etterhvert synes å bli dunket ut av jentene i utdanningsinstitusjonene. Taperen er fortsatt svart.

 

En svart taper:

 

Han kom ikke noe lenger opp en president stakkars. Han ble nok sikkert diskriminert bare fordi han var svart....

Endret 29. desember 2013 av flesvik

[tom waits for alice]

I en befolkning på over 300 millioner har du funnet en svart mann som trosset oddsene. Gratulerer. Desverre gjør en svale ingen sommer. Spørsmålet er hvordan de 35 millioner andre svarte amerikanere gjør det i snitt.

 

Jeg kunne gjort et søk på "drugs" og "ghetto" og postet et vilkårlig bilde. Gjett hvilken hudfarge folkene på bildet hadde hatt. Men det ville vært cherry-picking det også.

 

Obama beviser at fargede kan, om de vil og får. Det tror jeg Norges somaliere kan og vil også, om de får anledning og incentiver. Jeg tror altså ikke på lovbestemt diskriminering, vi kommer langt med å ikke lage klienter av dem, pluss litt velvilje i den delen av befolkningen som har jobber å tilby.

 

Geir

[Emancipate]

Obama er halvt hvit, så det er egentlig et dårlig eksempel.

[StormEagle]

I en befolkning på over 300 millioner har du funnet en svart mann som trosset oddsene. Gratulerer. Desverre gjør en svale ingen sommer. Spørsmålet er hvordan de 35 millioner andre svarte amerikanere gjør det i snitt.

 

 

Ja jeg har lest at jøder i snitt gjør det bedre økonomisk og yrkesmessig enn protestanter og katolikker. Så det må vel bety at protestanter og katolikker blir diskriminert da...

 

Hva var det Mark Twain sa om statistikk igjen?

Endret 29. desember 2013 av flesvik

[tom waits for alice]

Så det må vel bety at protestanter og katolikker blir diskriminert da...

 

Eller at de holdes tilbake av sin religion? (Edit: Eller snarere at uutdannede hvite søker kirken.)

 

Jeg sa ikke at noen blir diskriminert.

 

Geir

Endret 29. desember 2013 av tom waits for alice

[StormEagle]

Aha så de svarte bare holdes tilbake av sin hudfarge altså (ikke av noen andre folk). Og uutdannede svarte søker gettoen.

 

Så fint at vi fikk det oppklart fra deg selv. Så ingen ting trenger å gjøres, de svarte er skyld i sin egen situasjon, Affirmative action kan avskaffes og ingen diskrimineres grunnet rase.

[tom waits for alice]

Aha så de svarte bare holdes tilbake av sin hudfarge altså (ikke av noen andre folk).

 

Nei, nå gjør du det for lettvint for deg selv. Det må være noe som gjør at hudfargen holder dem tilbake. Hva dette noe er er det verd å identifisere. (Nå vet vi at enkelte forumbrukere mener at hudfarge her korrelerer med IQ, men forhåpentlig slipper vi den debatten denne gangen.)

 

Hudfarge kan ikke holde noen tilbake av egen kraft. Det kan derimot kulturelle normer, inklusive religion. Hvis den sier at kvinnen skal tie i forsamlinger, så får vi færre kvinner i forsamlingene. Den kan selvsagt si at svarte skal tie i forsamlinger, men det er fortsatt kulturellt, i det tilfelle rasistisk.

 

Og uutdannede svarte søker gettoen.

 

Ja, det gjør de. Og det er en ond sirkel. Den er det viktig å bryte, spørsmålet er hvordan.

 

Så fint at vi fikk det oppklart fra deg selv. Så ingen ting trenger å gjøres, de svarte er skyld i sin egen situasjon, Affirmative action kan avskaffes og ingen diskrimineres grunnet rase.

 

At jeg er motstander av "affirmative action" betyr ikke at ingenting behøver å gjøres. Det betyr at positiv diskriminering i lovs form er feil medisin, ikke at pasienten (samfunnet) er frisk.

 

Ja, jeg tror at de svarte befinner seg i en ond sirkel. Jeg er ikke så opptatt av å plassere skylden, hverken på hvite eller på dem selv, men å finne ut hvordan sirkelen kan brytes.

 

Geir

[StormEagle]

 

Nei, nå gjør du det for lettvint for deg selv. Det må være noe som gjør at hudfargen holder dem tilbake. Hva dette noe er er det verd å identifisere. (Nå vet vi at enkelte forumbrukere mener at hudfarge her korrelerer med IQ, men forhåpentlig slipper vi den debatten denne gangen.)

 

Hudfarge kan ikke holde noen tilbake av egen kraft. Det kan derimot kulturelle normer, inklusive religion. Hvis den sier at kvinnen skal tie i forsamlinger, så får vi færre kvinner i forsamlingene. Den kan selvsagt si at svarte skal tie i forsamlinger, men det er fortsatt kulturellt, i det tilfelle rasistisk.

 

 

Ja, det gjør de. Og det er en ond sirkel. Den er det viktig å bryte, spørsmålet er hvordan.

 

 

At jeg er motstander av "affirmative action" betyr ikke at ingenting behøver å gjøres. Det betyr at positiv diskriminering i lovs form er feil medisin, ikke at pasienten (samfunnet) er frisk.

 

Ja, jeg tror at de svarte befinner seg i en ond sirkel. Jeg er ikke så opptatt av å plassere skylden, hverken på hvite eller på dem selv, men å finne ut hvordan sirkelen kan brytes.

 

 

Så hvorfor var det ikke viktig å bryte denne onde sirkelen for katolikkene og protestentene da? Eller for svenskegrense handlerene? Eller for folk som går på gatebilfestivalen? Eller for folk som ikke drikker dyr vin eller ser på kunst og teater?

Endret 29. desember 2013 av flesvik