Hva skal vi med formueskatt?

[Baltazar94]

Hvis vi skal ha demokrati må folk betale for det, og det må gjøres på demokratiets premisser, hvis ikke er det ikke demokrati.

 

Mener du med dette at det er demokratiet vi betaler for med høye skatter ?

Da tror jeg nok i så fall at du har misforstått litt.

[reichspöbel]

Siden svenskene allered har hatt denne debatten, og kommet frem til å avskaffe formueskatten, kan det være interessant å se hvilke argumenter som ble tatt opp hos dem.

 

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/for...article7195.ece

Förmögenhetsskatten var i förhållande till sin storlek den mest skadliga skatten eftersom den drev kapital ut från Sverige.

 

Bland EU:s och OECD:s 40-talet medlemsländer har nu bara 4 länder kvar förmögenhetsskatten. På senare tid har skatten slopats, förutom i Sverige, i Finland och Luxemburg (2006), Island (2005), Nederländerna (2000), Danmark och Tyskland (1997) och Österrike (1994).

 

Förmögenhetsskatten gjorde att stora belopp flydde landet. Enligt Skatteverket och SCB har över 1 000 miljarder stoppats undan i utlandet. Bara under 2005 beräknades drygt 100 miljarder kronor ha försvunnit ut ur landet. Till detta ska läggas det kapital som utflyttade svenskar tog med sig. Det beloppet var minst lika stort och än viktigare för tillgången på start- och såddkapital för små och medelstora företag.

 

http://www.dn.se/opinion/slopa-kontrollen-1.525098

Regeringen gör rätt som avskaffar förmögenhetsskatten. Den gör fel som bevarar Skatteverkets omfattande kontroll av svenskarnas sparkapital.

 

STATEN SKA INTE ha godtyckliga skatter. Därför är det utmärkt att regeringen avskaffar förmögenhetsskatten, som trots sitt namn undantog de allra rikaste svenskarna.

 

Ett annat viktigt skäl för att slopa skatten är att den skadar samhällsekonomin. Skatteverket har tidigare uppskattat att 500 miljarder kronor hålls utanför landet för att undvika beskattning, andra bedömare har talat om ännu högre belopp.

 

Naturligtvis vore det bättre för jobben och välfärden i Sverige om det kapitalet investerades här.

 

Regeringens förhoppning är att detta kommer att ske.

 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/13/36/981dcbc9.pdf

Den centrala ambitionen för regeringens ekonomiska

politik är att varaktigt öka sysselsättningen. Skattepolitiken har därför

inriktats på att förstärka arbetsutbudet och varaktigt minska arbetslösheten

genom att göra det mer lönsamt att arbeta, göra det lättare för

företagen att anställa samt att förbättra villkoren för expansion och

nyetablering av företag.

 

En verklig jobbtillväxt i Sverige förutsätter att företagen investerar.

Alltför ofta har dock svenska uppfinningar och innovationer – en viktig

faktor bakom investeringsnivån – kommersialiserats i andra länder och

lett till nya jobb utomlands i stället för i Sverige.Bristen på riskvilligt

kapital, bland annat orsakad av det höga svenska skatteuttaget på kapital

i form av förmögenhetsskatt, har bidragit till denna negativa utveckling.

 

Förmögenhetsskattens oenhetliga värderingsregler och många

undantag skapar kryphål och uppmuntrar till skatteplanering, framför allt

bland de med stora kapitaltillgångar och resurser. Samtidigt har många

småhusägare kommit att betala förmögenhetsskatt på grund av snabbt

stigande taxeringsvärden. Förmögenhetsskatten har därför kommit att

uppfattas som både godtycklig och orättvis.

 

Den fortgående globaliseringen och internationaliseringen av kapitalmarknaderna

har medfört att förmögenhetsskattens effekter på ekonomin

successivt blivit alltmer skadliga. Det är svårt att med säkerhet uppskatta

storleken på det kapital som placerats utanför Sveriges gränser för att

undgå beskattning. Skatteverket har dock uppskattat att tillgångar

motsvarande 500 miljarder kronor kan vara placerade utanför Sveriges

gränser.

 

Förmögenhetsskatten utgör alltså ett hinder för företagandet. En

avveckling av skatten skulle kunna förbättra särskilt de mindre

företagens försörjning med riskvilligt kapital och därmed skapa bättre

förutsättningar för de entreprenörer som Sverige så väl behöver.

 

Huvuddelen av remissinstanserna är positiva till

eller har inget att invända mot förslaget att slopa förmögenhetsskatten.

Landsorganisationen (LO) avstyrker emellertid förslaget. LO anför att

förmögenhetsskatten fyller en viktig roll i fördelningspolitiken genom att

skatten utgör ett progressivt inslag i kapitalbeskattningen. LO menar att

problemen med förmögenhetsskatten är överdrivna och anser att det är

bättre att avskaffa undantagen inom förmögenhetsbeskattningen än att

avskaffa beskattningen.

 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_223761.svd

Den förre finansministern Pär Nuder presenterade på onsdagen socialdemokraternas svar på regeringens ekonomiska vårproposition. De säger nej till att avskaffa förmögenhetsskatten och till hur fastighetsskatten ska göras om.

 

- Det allvarliga är att man blåser under ekonomin med stora ofinansierade skattesänkningar, sade Nuder.

 

Han räknar nu med att Riksbanken kommer att höja räntan mer än planerat, vilket leder till höjda boendekostnader för villa- och bostadsrättsägare.

 

Pär Nuder angrep också regeringen för att genomföra orättvisa skattesänkningar. De leder, enligt Nuder, till en gigantisk förmögenhetsomfördelning till de som redan har mest. Omkring 200 personer får skatten sänkt med en miljon kronor var, enligt s-beräkningar.

 

- Det är ytterst provocerande mitt under en avtalsrörelse när lågavlönade kvinnor försöker få upp sina löner med ett par hundralappar, säger Nuder.

 

Även socialdemokraterna vill göra om fastighetsskatten, men inte som de borgerliga.

 

- Det är inte rimligt att slott och koja ska beskattas lika, säger Nuder.

 

http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1427&blogg=26780

Men om vi fortfarande hyllar principen –skatt efter bärkraft – är skatt på förmögenheter över en viss gräns en väl motiverad skatt.

 

Vad som verkligen behövs för att göra förmögenhetsskatt både mera försvarbar och mera rättvis är att bredda basen för dess uttag. Ju större förmögenhetsmassa som skatten omfattar desto lägre procentuellt uttag skulle man kunna nöja sig med. Detta skulle samtidigt innebära ett större bidrag till vår gemensamma statskassa.

 

”Rika knösar” ska betala mer i skatt än ”fattiga satar” för att uttrycka det mera direkt och drakoniskt.

 

Og en artig liten forhistorie:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Förmögenhetsskatt

En välkänd historia var på 1990-talet när klädkedjan Hennes & Mauritz frivilligt bad att få bli flyttade till O-listan på grund av huvudägaren Stefan Perssons problem med förmögenhetsskatten (han äger H&M-aktier för mångmiljardbelopp). Genom flytten undgick han förmögenhetsskatt. Regeringen agerade då blixtsnabbt och ändrade skattelagen så att skattefriheten för bolag på O-listan begränsades, numera omfattas inte bolag som har varit registrerade på A-listan före ett visst datum och som flyttat till O-listan efter någon gång i maj 1997 (dagen innan Hennes & Mauritz flyttade). Stefan Persson svarade då att han skulle bli tvungen att flytta från Sverige eftersom förmögenhetsskatten skulle ruinera honom, sannolikt flyttar han även Hennes & Mauritz huvudkontor vilket skulle föra med sig mycket annat negativt för Sverige. Plötsligt ändrade regeringen skattereglerna igen: Nu blev det så att Hennes & Mauritz-aktierna generellt ska tas upp som förmögenhet, men att huvudägarens aktier blir fria! Detta gäller bara bolag där ägaren har minst 25% av aktierna samt att han ska ha blivit ägare till aktierna före den första januari 1990 (i praktiken omfattas bara Stefan Persson och byggmästaren Fredrik Lundberg samt möjligen en person till). Många har ifrågasatt beslutet eftersom det innebär särskilda undantag för mycket rika personer medan vanligt folk får betala, även om de äger exakt likadana aktier.

 

Og siden arveavgiften har blitt mer topic enn ikke, kan det nevnes at Sverige har debattert og avskaffet denne også, med følgende begrunnelse:

 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/13/36/981dcbc9.pdf

Arvs- och gåvoskatten har kritiserats

hårt framför allt under senare år. Det har handlat om svårigheter för

efterlevande makar och sambor att betala alltmer i arvsskatt på grund av

höjda taxeringsvärden på fastigheter. Det har också handlat om olikheter

i värderingen av aktier vid arvs- och gåvobeskattningen som har medfört

att bolag av skatteskäl flyttat från börsens A-lista till O-listan. Uttaget av

arvs- och gåvoskatt i samband med generationsövergångar i småföretag

har också kritiserats. Efter börsfallet år 2000 har krav ställts på ändrade

regler för arvsbeskattningen av aktier och andra värdepapper. Kritiken

har också gällt möjligheterna till skatteplanering. Genom arvs- och

gåvoskattens konstruktion och värderingsreglerna i AGL har

möjligheterna att på lagligt sätt minska arvs- och gåvoskatten varit

omfattande. Arvs- och gåvoskatten upplevs inte som rättvis.

Regeringen anser inte att det är möjligt att med ändrade regler möta

den kritik som riktats mot arvs- och gåvoskatten. Arvs- och gåvoskatten

är vidare relativt kostsam att administrera. Skatten beräknas ge intäkter

under år 2004 med 2,6 miljarder kronor. Mot bakgrund av detta och för

att underlätta generationsskiften i onoterade företag föreslår regeringen

att arvs- och gåvoskatten skall slopas från och med den 1 januari 2005.

Endret 6. mai 2009 av rikspøbel

[Turgon]

Folk blir lykkligere av jevn fordeling. Ikke av høy skatt i seg selv. At det i stor grad antyder at norge er på toppen av noen lykke-liste får stå for din egen regning.

 

AtW

Er det virkelig slik at folk blir lykkligere av gjevn fordeling? Jeg tror lykkespørsmålet er mer sammensatt enn det, men personling spiller det ingen rolle for meg om det finnes folk som har mye mer enn meg. Det som spiller en rolle er om jeg føler at jeg mestrer hverdagen og har venner som gjør meg glad. Penger har egentlig veldig lite med saken å gjøre så lenge jeg får dekket et minimumsbehov (er student med ganske små måntlige utgifter, så tenkt minimumsbehov utifra det).

 

Formueskatt ser jeg på som en uting, fordi det legger beskatning på ikke-fri kapital, som for bedrifter med høy verdi, men liten pengebeholdning, er ganske katastrofalt. I tillegg burde vi i disse miljøtider belønne og ikke straffe sparing. Vi burde altså ha et skattesystem som fokuserer mer på forbruk (i form av moms og særavgifter på ting som er ugunstig, slik som fossilt drivstoff og sukkerprodukter) og heller fjerne skatter som formueskatt, arveavgift og eventuelt lette litt på inntektsbeskatningen slik at den reelle kjøpekraften blir bevart.

[reichspöbel]

Angående denne misunnelsen som er så katastrofal for lykkeligheten. Er det pengene som står på en konto som er årsak til misunnelsen, eller alle de "fine" tingene som kjøpes for disse pengene?

Endret 6. mai 2009 av rikspøbel

[Baltazar94]

Det er vel neppe noen fattig trøst å sitte igjennom med mins 80% av verdien. Som jeg har sagt ved flere anledninger, du får kalle det hva du vil, jeg vet hva skatt innebærer, om du ønsker å kalle det tyveri eller ikke. Og som jeg også har sagt flere ganger, det er ok, fordi jeg mener det gjør befolkningen lykkeligere. Det virker som du tror du skal overbevise meg ved å bruke ordet tyveri, istedet for skatt om akkurat samme konsept.

 

AtW

 

Så om du tjener 1000 kr, og jeg kommer og tar 20 % av pengene, så blir du glad og fornøyd fordi du jo får beholde 80 % av dine egne penger ?

 

Jeg kaller all skatt for tyveri fordi tvungen skatt er tyveri. Om folk derimot betaler frivillig for en vare eller tjeneste de ønsker å motta,og som de får levert, så er det ok. Men dette er ikke tilfelle i Norge.

 

Og hva statens tyveri innebærer er først og fremst at folk flest har dårlig økonomi, men at staten,politikerne er rik på folkets bekostning. At de kan reise rundt i verden og sløse bort våre skattepenger, mens landet forfaller.

Vi må betale dyrt for å sponse politikernes reiser og pengesløsing, samt deres luksusliv. Mens landet vårt forfaller, og de av våre egne som trenger hjelp ikke får den hjelpen de har krav på, og har betalt for.

 

Det innebærer ganske enkelt at regjeringen lever av økonomisk kriminalitet på samme måte som en vilken som helst annen mafia. Men der mafian har enkelte prinsipper og begrep om ære, så har regjeringen ingen slike begreper.

For politikere flest, og spesielt den sosialistiske arten, så er moral, prinsipper og lovlydighet noe som kun gjelder for andre og aldri for dem selv..

[ATWindsor]

Folk blir lykkligere av jevn fordeling. Ikke av høy skatt i seg selv. At det i stor grad antyder at norge er på toppen av noen lykke-liste får stå for din egen regning.

 

AtW

Er det virkelig slik at folk blir lykkligere av gjevn fordeling? Jeg tror lykkespørsmålet er mer sammensatt enn det, men personling spiller det ingen rolle for meg om det finnes folk som har mye mer enn meg. Det som spiller en rolle er om jeg føler at jeg mestrer hverdagen og har venner som gjør meg glad. Penger har egentlig veldig lite med saken å gjøre så lenge jeg får dekket et minimumsbehov (er student med ganske små måntlige utgifter, så tenkt minimumsbehov utifra det).

 

Formueskatt ser jeg på som en uting, fordi det legger beskatning på ikke-fri kapital, som for bedrifter med høy verdi, men liten pengebeholdning, er ganske katastrofalt. I tillegg burde vi i disse miljøtider belønne og ikke straffe sparing. Vi burde altså ha et skattesystem som fokuserer mer på forbruk (i form av moms og særavgifter på ting som er ugunstig, slik som fossilt drivstoff og sukkerprodukter) og heller fjerne skatter som formueskatt, arveavgift og eventuelt lette litt på inntektsbeskatningen slik at den reelle kjøpekraften blir bevart.

 

Hva legger du i "mer sammensatt", det er mer sammensatt på samme måte som at røyking har negativ innvirkning på helsen, derfor blir man emr usunn av røyking, men det betyr ikke at tøyking er det eneste som spiller inn, eller at alle som røyker dør tidlig.

 

Mange påstår at relativ fattigdom er irrelevant for de, jeg tror de tar feil. Det er åpenbart vesentlig lettere å takle det når din omgangskrets er like fattig som deg selv dog.

 

AtW

 

Angående denne misunnelsen som er så katastrofal for lykkeligheten. Er det pengene som står på en konto som er årsak til misunnelsen, eller alle de "fine" tingene som kjøpes for disse pengene?

 

Mes sannsynlig er det tingene. En 28-tommers CRT var fin-fin for 15 år siden, men den blekner litt mot en 52 tommers plasma. Jeg tror mye av det ligger i at man ser at man kunne hatt det bedre. Om det da ikke fantes særlig mye finere ting, men folk bare hadde penger på konto, så tror ikke jeg effekten hadde vært like stor.

 

AtW

[reichspöbel]

Hvis det er argumentet, burde man ikke heller skattlegge forbruk?

[Baltazar94]

Hvis en må selge boligen tar ikke staten hele arven. Staten tar ikke boligen engang. Den tar 20 % av boligens verdi. Du klarer jo ikke engang å være konsekvent i din egen argumentasjon. Først sier du at staten tar hele arven for så i neste setning å si at staten ikke tar hele arven.

 

Det er forøvrig greit å mene at all skatt er tyveri, men det er strengt tatt en annen diskusjon enn det som diskuteres her. Jeg foreslår du opretter en ny tråd der du og DLFere kan boltre seg.

 

Forøvrig så er jeg for formueskatt, som er noe annet enn arveavgift (som nå er på 0 - 15%).

 

Staten har ikke rett til å ta noe av en privat arv. Men i de tilfellene folk tvinges av staten til å selge en arvet bolig, så betyr det ganske enkelt i klartekst at staten tar boligen.

Formueskatt er noe annet enn arveavgift, men det er tyveri det også. Og i prinsippet det samme som om jeg skulle stjele noe av din formue.

For det er i prinsippet ingen forskjell på om jeg skulle stjele dine penger eller om politikerne gjør det.

 

Jeg har ikke noe med dlf å gjøre. Men jeg mener uansett at all skatt som ikke betales frivillig og for en vare eller tjeneste som mottas fullt ut, er tyveri.

En annen ting er at politikere som gjør en god jobb for oss fortjener en lønn, men det er ingen sosialistiske eller skapsosialistiske politikere som gjør noen god jobb for andre enn seg selv.

Og det fortjener de heller ingen lønn for.

[ATWindsor]

Hvis det er argumentet, burde man ikke heller skattlegge forbruk?

 

Å skattlegge forbruk er ingen dårlig ide, men er begrenset som utjevnende tiltak, da det i praksis er en flat skatt.

 

AtW

[reichspöbel]

Man kan da skatte essensielle og luksusvarer ulikt. Kan du utdype litt rundt hva du mener forskjellene i forhold til utjevning er?

[ATWindsor]

Man kan da skatte essensielle og luksusvarer ulikt. Kan du utdype litt rundt hva du mener forskjellene i forhold til utjevning er?

 

Jeg skjønner ikke helt at det trenger så mye utdyping? Om all skatt var moms, så vil jo det i praksis gi en så godt som flat skatt, mens vanlig skatt er progressiv. Ellers er det sant at man kan skatte forskjellige typer varer ulikt, men man får litt problemer pga tungvint administrasjon, og det faktumet at mange luksusvarer bare er vanlige varer i dyrere utgaver.

 

AtW

[phphans]

Det vil alltid finnes frivillige som tar seg av de svakeste, jeg illustrerer ikke et fullstendig perfekt samfunn, snarere et langt mer rettferdig samfunn, hvor man faktisk må gjøre noe for å klare seg.

Rettferdighet er et subjektivt begrep. Jeg synes ikke det er rettferdig at drittsekkene som ikke ønsker å hjelpe skal kunne snike seg unna og dermed gjøre jobben enda tyngre for de som vil.

 

Var det ikke bedre at de kunne få beholde pengene sine selv, slik at de kunne spare litt og ha råd til å betale medisinene selv om de skulle trenge medisiner ?

Eller evt, betale for en frivillig sykeforsikring ?

Betale sykeforsikring med hvilke penger? Det er bare å se hvordan det går i USA.

 

De som har lavest inntekt betaler ingen eller veldig lav skatt og får sponset en haug med helt nødvendige tjenester. Uten det ville de f.eks. ikke kunnet bruke sykehus når de får barn, kollektivtrafikk ville blitt dyrere (både pga mangel av direkte sponsing, og fordi billettprisen også ville måtte dekke bruk av veiene) og ikke hatt mulighet til skolegang.

[reichspöbel]

Jeg skjønner ikke helt at det trenger så mye utdyping? Om all skatt var moms, så vil jo det i praksis gi en så godt som flat skatt, mens vanlig skatt er progressiv. Ellers er det sant at man kan skatte forskjellige typer varer ulikt, men man får litt problemer pga tungvint administrasjon, og det faktumet at mange luksusvarer bare er vanlige varer i dyrere utgaver.

 

AtW

Jeg har da ikke foreslått at all skatt skal overføres til moms. Jeg har ikke en gang nevnt moms. Jeg snakker om forbruksskatt, og det handler om mer enn bare moms. Forbruksskatt kan være så progressiv som man vil, om man ser på forbruket igjennom hele året. Formueskatt derimot, kan jeg ikke helt se den utjevnende effekten av. Tar man 1% av ti millioner i formueskatt, vil man fortsatt ha nesten ti millioner å gjøre andre misunnelige for. Faktisk vil jeg tro at formueskatten gjør at de med mer enn nok penger forbruker mer enn de ellers ville gjort, siden det å sitte på pengene bare er å kaste dem ut av vinduet, litt etter litt.

[Baltazar94]

Rettferdighet er et subjektivt begrep.

 

 

Og hvorfor det ?

Er det kanskje fordi du mener det skal være slik fordi du er misunnelig på dem som er rik og har mer materielle goder enn deg selv ?

[a_aa]

Faktisk vil jeg tro at formueskatten gjør at de med mer enn nok penger forbruker mer enn de ellers ville gjort, siden det å sitte på pengene bare er å kaste dem ut av vinduet, litt etter litt.

Kan ikke det faktisk ha en utjevnende effekt ift oppbygging av formue og verdier som styres av enkeltindivider, da?

[ATWindsor]

Jeg skjønner ikke helt at det trenger så mye utdyping? Om all skatt var moms, så vil jo det i praksis gi en så godt som flat skatt, mens vanlig skatt er progressiv. Ellers er det sant at man kan skatte forskjellige typer varer ulikt, men man får litt problemer pga tungvint administrasjon, og det faktumet at mange luksusvarer bare er vanlige varer i dyrere utgaver.

 

AtW

Jeg har da ikke foreslått at all skatt skal overføres til moms. Jeg har ikke en gang nevnt moms. Jeg snakker om forbruksskatt, og det handler om mer enn bare moms. Forbruksskatt kan være så progressiv som man vil, om man ser på forbruket igjennom hele året. Formueskatt derimot, kan jeg ikke helt se den utjevnende effekten av. Tar man 1% av ti millioner i formueskatt, vil man fortsatt ha nesten ti millioner å gjøre andre misunnelige for. Faktisk vil jeg tro at formueskatten gjør at de med mer enn nok penger forbruker mer enn de ellers ville gjort, siden det å sitte på pengene bare er å kaste dem ut av vinduet, litt etter litt.

 

Nei, det har jeg heller ikke sagt du har gjort, jeg brukte det for å illustrere at det er en relativt flat måte å skatte på. Moms er en forbruksskatt, du kan godt kalle det noe annet om du vil, men det du foreslår er jo bare en form for moms. Mener du da med forslaget ditt at man skal overvåke alt en person kjøper igjennom et helt år? I tilegg får firmer et svare strev med å holde styr på det om det fortsatt er de som skal innkreve moms, og dessuten er det vanskelig å sørge for at folk faktisk betaler riktig moms, fordi folk bare vil kjøpre for hverandre.

 

AtW

[reichspöbel]

Kan ikke det faktisk ha en utjevnende effekt ift oppbygging av formue og verdier som styres av enkeltindivider, da?

Hva er problemet med at noen har mer penger enn andre da?

[reichspöbel]

Nei, det har jeg heller ikke sagt du har gjort, jeg brukte det for å illustrere at det er en relativt flat måte å skatte på. Moms er en forbruksskatt, du kan godt kalle det noe annet om du vil, men det du foreslår er jo bare en form for moms.

Jeg kaller det ikke noe annet. Det er en form for forbruksskatt, men også bare én konkret form for forbruksskatt.

 

Mener du da med forslaget ditt at man skal overvåke alt en person kjøper igjennom et helt år?

Eller man kan ta utgangspunkt i inntekt og trekke fra det som ikke er forbruk.

 

I tilegg får firmer et svare strev med å holde styr på det om det fortsatt er de som skal innkreve moms, og dessuten er det vanskelig å sørge for at folk faktisk betaler riktig moms, fordi folk bare vil kjøpre for hverandre.

Jeg forstår ikke helt hva du mener. Kan du utdype?

[a_aa]

Kan ikke det faktisk ha en utjevnende effekt ift oppbygging av formue og verdier som styres av enkeltindivider, da?

Hva er problemet med at noen har mer penger enn andre da?

Tja, det er vel en annen diskusjon - det jeg hang meg opp i var dette:

 

Formueskatt derimot, kan jeg ikke helt se den utjevnende effekten av.

Hvis vi først kan være enige om at formueskatt har en utjevnende funksjon (og muligens også fremmer etterspørsel gjennom indirekte oppfordring til forbruk), så kan man alltids diskutere om utjevning er ønskverdig og om det finnes bedre måter å gjøre det på senere.

[ATWindsor]

Nei, det har jeg heller ikke sagt du har gjort, jeg brukte det for å illustrere at det er en relativt flat måte å skatte på. Moms er en forbruksskatt, du kan godt kalle det noe annet om du vil, men det du foreslår er jo bare en form for moms.

Jeg kaller det ikke noe annet. Det er en form for forbruksskatt, men også bare én konkret form for forbruksskatt.

 

Mener du da med forslaget ditt at man skal overvåke alt en person kjøper igjennom et helt år?

Eller man kan ta utgangspunkt i inntekt og trekke fra det som ikke er forbruk.

 

I tilegg får firmer et svare strev med å holde styr på det om det fortsatt er de som skal innkreve moms, og dessuten er det vanskelig å sørge for at folk faktisk betaler riktig moms, fordi folk bare vil kjøpre for hverandre.

Jeg forstår ikke helt hva du mener. Kan du utdype?

 

Moms er en betegnelse på avgifter som betales for omsetning av varer og tjenester, det er i praksis det samme som en forbruksskatt. Uansett skjønner jeg ikke helt poenget ved å tvere over det, du kaller det forbruksskatt, jeg kaller det moms, kan vi ikke la det bli med det?

 

Da fordrer jo også en ganske omfattende overvåkning, om man da ikke kun skal trekke fra enkelte ting, som feks økning i formue.

 

I dag er det firmaer som henter inn moms, skal man fortsette med det så må formaene holde styr på at hver enkelt person har en separat moms-sats. Og videre om man skal skatte forbruket direkte, så vil jeg tro det kjapt vokser fram tjenester av typen der folk med lavereforbruk kjøper produkter for andre, for å spare avgiften. en noe av dette er jo ikke så relevant om man går for en slags fradragsmodell i stedet, som du er inne på, der man får fradrag for formueøkning (eller noe liknende)

 

AtW