Gå til innhold
  
      
  
  
      
  

Ronerik

Medlemmer
  • Innlegg

    226
  • Ble med

  • Besøkte siden sist

Alt skrevet av Ronerik

  1. Gratulerar till en bra beskrivning! Få länder har den här typen av jättebatterier. Norge är kanske unikt där. Därnäst kommer Sverige. Vad som sker nu i Sverige är att vattenkraften på sina håll nyttjas än hårdare. Man installerar ytterligare turbiner. Det ökar inte årsproduktionen i vattenkraften, som beror på tillrinningen i dammarna. Däremot kan man vid behov ta ut högre effekt. Den ganska stora svenska vindkraften + kärnkraften, gör att vattenkraften ofta inte behöver nyttjas så mycket. Vid högt elpris, när vindkraften över Europa ger lite tillskott, kan man sälja mer dyr el. Man kan tjäna än mer pengar på batteriet, och samtidigt hjälpa länder med brist på el.
  2. i den del av Norge där produktionen av el är minst miljövänlig, på grund av några procent gaskraft, är elen också billigast.
  3. Brytning av uran Det är lätt att glömma bort gruvbrytningen. Den skall ske "någon annan stans". I Sverige har vi till och med förbud mot att bryta uran i landet. 1 600 ton uran behövs varje år i Sverige till kärnkraftverken. I riksdagsbehandling inför förbud mot uranbrytning i Sverige konstaterades: "Brytningen ger upphov till stora mängder radioaktivt avfall. Lakrester pumpas ut i dammar vid gruvan som avfall. I dessa lakrester finns uranets naturliga sönderfallsprodukter kvar, bland annat radium, vilket ger avgång av radongas. Avfallet förblir radioaktivt under oöverskådlig tid. Det är också vanligt att lakresterna innehåller andra giftiga tungmetaller. Uranbrytning kan leda till storskaliga föroreningsutsläpp i vattendrag. Radioaktiva föroreningar kan nå vatten och luft under lång tid, vilket skulle innebära allvarliga hälsorisker." Bättre att hälsoriskerna finns i Namibia, som på bilden, än i Sverige eller Norge. Vi vill bara ha det lilla kärnkraftverket som tar upp 0,15 kvadratkilometer.
  4. Kärnkraft är inte reglerbar. Passar inte att regleras. Kärnkraft är en rigid kraft. Reaktorer skall dunka och gå med samma kraftuttag natt som dag och dag efter dag. Jag har aldrig sett kärnkraft kallas reglerbar, däremot brukar den kallas planerbar. Kärnkraft är som en vattenkraftsturbin där dammluckan är öppen på samma sätt hela tiden. Samma mängd vatten rusar ner i turbinen. Vindkraft är som en vattenkraftsturbin där dammluckan rör sig upp och ner, men ganska okontrollerbart. Däremot gör man god prognos ett dygn i förväg hur dammluckan skall röra sig. Både kärnkraft och vindkraft är bra. Ingen tvekan om det. Vattenkraft är ändå bättre. Både kärnkraft och vindkraft behöver vattenkraft (eller annan sämre reglerkraft), och fungerar båda alldeles utmärkt ihop med vattenkraft.
  5. Vem som är det dummaste som står att finna kan man diskutera. El är el. Följer man det dagliga flödet framgår det inte tydligt vad som är bättre och sämre, förutom att vattenkraften är bäst. Den är reglerbar, och reglerbarhet behövs alltid. Behovet är inte linjärt som produktionen från kärnkraft. Lika lite förmår vindkraft svara upp mot varierande behov. För ständig balansering behövs vattenkraft i båda fallen. Det är faktiskt inget annat än dumt att uttala sig om att en kraftproduktion skulle vara dum. Vindkraft är förmodligen en av de mest spridda kraftslagen. De allra, allra flesta länder har vindkraft. Det blir jobbigt att åka runt i världen och berätta för alla vad dumma de är. Dumheten ligger nog i meddelaren där.
  6. Stämmer det? Är gaskraftverk en av de renaste energikällorna som finns? Vi kan se var den renaste elproduktionen finns just nu (gram CO2/Kwh) Sverige 21 gram Island 28 gram Norge 30 gram Lettland 41 gram Frankrike 43 gram Varför ligger Norge efter Sverige? Dels verkar svensk vattenkraft vara renare än norsk. Så påstår i alla fall Electricity Maps, men det tillkommer en faktor till. 1,08% av elen produceras med gas. Jättelite. Den lilla procenten utgör 17,26% av de totala utsläppen från elproduktion i Norge. Utan den obetydliga produktionen från gas skulle Norge ligga på 24 gram, eller under 24 gram. Gaskraftverk i Norge orsakar utsläpp på 490 gram per kilowattimme. Det är en av de smutsigaste energikällor som finns. Låt vara att kol och olja är smutsigare, men därnäst kommer naturgas. Ett riktigt smutsigt sätt att åstadkomma el. Inget land som syftar till att nå några klimatmål genererar el med naturgas, om man har alternativ. Annars bara för en mycket kort övergångsperiod medan man bygger om till annat.
  7. IEA - International Energy Agency hoppas på mer kärnkraft. Drygt 2500 TWh 2022 hoppas man skall bli 4000 TWh 2030. Jag är tveksam till det. Det som händer på kärnkraftsområdet ser ut att ligga bortom 2030, och vi vet väldigt lite om det. För lite för att kunna uttala oss. Även med 4000 TWh år 2030 skulle inte kärnkraftens andel av elproduktionen öka med mer än någon enstaka procent. Kärnkraften stod för runt 17% av världens elproduktion för 20 år sedan. Nu har den siffran sjunkit till 9,2%. Det kan bli mer kärnkraft, men det mesta tyder på att det är marginellt. Den stora utvecklingen handlar om förnybart. Där händer det nu, och farten förväntas öka. Ember, som släppte sin rapport Global Electricity Review 2023, skriver om tillväxtsiffrorna för vind och sol "Wind and solar emerge as the world’s future superpowers". Det är primärt med förnybart som kolberoendet skall hävas. Kol är på höjdpunkten nu, och på väg att backa som källa till elproduktion i världen. Naturgasen har redan börjat backa. Fossilkällorna i elproduktionen kommer att pressas tillbaka allteftersom världen strävar efter nettonoll i utsläpp.
  8. Det kan byggas ny kärnkraft i Sverige. Jag håller med om att det är mycket bättre att bygga där än i Norge. Norge som inte har kärnkraft måste annars bygga upp hela apparaten med slutförvar och allt. Varje land som skaffar kärnkraft skall vara beredda att bryta uran inom landet - om det finns malm. Den dåliga miljön i brytningen skall man vara beredd att ha inpå knuten. Till 2050 kan det bli 38 TWh ny kärnkraft i Sverige enligt ett scenario för högt energibehov som Energimyndigheten tagit fram. På samma tid kan det bli 150 TWh ny vindkraft och drygt 30 TWh ny solkraft. Det blir nog likadant i Norge. Vind och sol, som dessutom passar perfekt ihop med den stora, kanske världsunika vattenkraften.
  9. Det är enkelt säga att kärnkraft är bättre om man inte behöver motivera det. Svein M undviker motiveringar. Är kärnkraft bra för att: gruvbrytning av uran är så miljömässigt bra? det är bra att man kyler bort nära 2/3 av energin, och höjer vattentemperaturen vid utsläpp? annan fauna, fiskar och vattendjur, gynnas nära utsläppsställen? bra att man får bygga slutförvar för att förvara utbränt kärnbränsle? bra att bränslet behöver förvaras säkert i 100 000 år? bra att även stora delar av anläggningen när den rivs behöver förvaras strålsäkert? Vore bra med motivering, men även ovanstående frågor bör man då ta ställning till. Vad är bra med kärnkraft?
  10. https://ember-climate.org/insights/research/global-electricity-review-2023/#supporting-material-downloads Ember har sammanställt hur det ser ut i världen beträffande elproduktion. Vindkraft och solkraft nådde 2022 upp till 12% av världens elproduktion. Solkraften ökade 24% under året och vindkraften 17%. Fossilkraft, som kolkraft och gaskraft minskar sin andel från 2023 och framåt. 12% kanske inte låter mycket, men i princip allt av det har hänt under de senaste 10 åren. Andelen el som genereras av vind och sol är mer än det som kommer från kärnkraft (9,2%), och den skillnaden kommer att öka. Kärnkraftsgenererad el minskade med 4,7% under 2022, en minskning med 129 TWh. Vindkraft ökade samtidigt med 312 TWh under året och solkraft med 245 TWh. 22% av elen inom EU genereras av vind och sol.
×
×
  • Opprett ny...