fredrik2

Husker noen kommentar om el-ferger som det finns många av i Norge nu. Problemet var att de ju faktiskt ikke är rena el-ferger utan ofta har en vanlig motor också. Att det är väldigt praktiskt att kunna transportera en ferge långa sträckor med en vanlig motor för att sen kunna köra den vanliga driften på 100% el var visst ikke så viktigt. (hoppas jag husker detaljerna rätt ...)

Läs dina egna inlägg innan du försöker bestämma vad "vi" snakket om "Beskrivelsen du gir er den mest riktige måten for å få økning i det kjønnet som er underrepresentert. Men det virker som altfor mange steder (i det private) ikke har den policyen der. Hvis flere hadde gjort som bedriften du jobber / jobbet i så ville vi sett en forbedring i kjønnsbalanse." Och du svarade ett inlägg som handlade om en som jobbade inom IT. Det handlar självklart ikke om att kvinner har vanskligare att få jobb inom visa yrken.

Tycker det er en poäng med att ha skådespelare som liknar de historiska figurerna trots att det inte är nödvändigt. Ofta har man ju försökt få till det. Nu verkar det som att man ofta gör motsatsen (med vita historiska personer i alla fall). Tänker på "Makten" når jag skriver detta. Många av de viktigaste personerna är väldigt lika personerna de spelar samtidigt som andra är helt forskjellige.

Ok, så då finns det alltså enligt dig en hel del kvinnliga utviklare och andra med rätt utdanning som ikke får jobb inom sin utdanning (hvis du nu ikke alla är i den offentliga sektoren då). Jag som jobbar inom bransjen är rimeligt sikker på att det du tror är helt fel. Kvinner med rätt utdanning är väldigt eftertraktade i privata tekniska bedrifter. Min erfaring är också att männen som jobbar i disse bedrifterna tar rätt mycket ansvar för barnen så jag tvivlar på att så många arbetsgivare tänker som du gör. Om man säger så har kanske 99.9% procent av ojämställdhet inom privata tekniska bedrifter beror på att kvinner ikke har rätt utdanning och intresse. Resten kanske beror på diskriminering och ting du tar upp. Självklart bara sån ca tal men jag tvivlar på att det finns en enda kvalifiserad kvinnlig utviklare som ikke får jobb enligt sina kvalifikationer.

Varför svarade du ikke på det jag spurte? Några spørsmål til: Tror du att en kvinne har vanskligare att få jobb inom for eksempel IT än en man med samma kvalifikationer? Tror du att en man har vanskligare att få jobb som sykepleier eller i barnehagen än en kvinne med samma kvalifikationer?

Jag tror väl snarare att det där är praksisen idag och har varit det i många år men att det ikke er så lätt att få till när det ikke er kvinnliga sökare, bland annat för att det är få som tar relevanta utdanninger. Hur ska man få till en bättre könsbalans når kvinner ikke gidder skaffa sig relevant utdanning? Tror du det är en massa kvinner med teknisk utdanning som faktiskt ikke får relevanta jobb och att det är det som gör att könsbalansen är som den är?

De får väl få till en bra prising som faktiskt tar hänsyn till nettkapaciten i området vid varje tidspunkt. Som det er nu går det ikke att veta når det er bäst att lade och jag antar att det varierar enormt mellan områden. Effektledet är veldig trubbigt och ström prisen tar ikke hänsyn till det lokala nettet.

Greit det kan vara ett problem i en del områden samtidigt som det i andra områden är helt oproblematiskt. Hvis man tar bort det lokala nettet i en del tillfällen är det också bättre hvis folk ladder tregt på natten jämfört med hele tiden.

Men det gör ju ikke nödvändigtsvis det. 2 st som laddar elbilen på natten på hög effekt belastar ju nettet mindre än 10 person som laddar elbilen på lav effekt hela kvällen.

Hvor gäller det där? Bor i Trondheim och känner ikke alls igen mig hur det är här eller andra områden jag har varit i. Tycker inte det stämmer så bra med Stockholm heller trots att det är bra mycket större än Oslo.

Tror du missar att bedrifter också bruker ström och att det faktiskt brukes mindre ström på natten än på dagen. Att effekt faktorn är oberoende av hvis du bruker ström når det er minst eller mest belastning på nettet är inte heller speciellt logiskt. Total effekten i nabolaget blir också lik hvis 5 personer bruker 10 kW och om 10 personer bruker 5 kW.

Eftersom inte alla kunder kommer få ett flatt förbruk av uppenbara orsaker så är det rätt troligt att det är en fördel att en del bruker mer effekt under tider når belastningen på nettet är lav.

Jaja, samma generella argument om och om igen. Det kanske är så att disse maktstrukturerna gäller också med könsförskningen, alltså jenteklubben grei? Är bara så trött på alla generaliseringer, framför all når de bara gäller åt ett håll. Maktstrukterer når det gäller män, intressen når det gäller kvinner och ren ignorering av annat som gäller män och som ikke er så positivt. Jag jobbar som jag har skrivit tidigare inom teknologi, ingen del av teknologi bedrifter har en speciellt jämlik fördelning. Vilket uppenbart beror på att kvinner ikke verkar så väldigt intresserad av att skaffa relevant utdanning och arbete i bedrifterna. Förutom då att förklaringen når det gäller styret självklart är maktstruktuter, gutteklubben grei och diskriminering. Det kan i alla fall inte vara brist på intressen, relevant utdanning, tillgänglighet och sånt.

Tror att det är bra mycket lättare för lander med for eksempel kolkraft att byte ut dem mot vind och sol jämfört med att byta ut fossila drivstoff i transport sektorn i stor skala.

Intressant hur intresse och utdanning och sånt är viktigt når män är underrepresenterade medans det i tillfällen med kvinnlig underrepresentation är diskriminering, gutteklubben grei etc. Förklaringsmodellene varierar en del kan man si.

Såna här slutsatser https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/KnVx26/nho-sjefens-klimaresept-vi-trenger-styrt-panikk är ju lite intressanta då väl Norge fremdeles ligger väldigt långt framme med förnybar energi, elbilar och annat. Är väl oljeindustrin som är problemet med det de ser på. Innenriksfly istället för tog som ikke är så bra i ett stort land kanske också.

Nu tyder vel de relativt lave gaspriserna på att Europa har klarar av att få tag i tillräckligt med gas till ett rimeligt pris fra andra producenter än Ryssland? Nu vet jag inte noen detaljer men når europa fremdeles bruker en hel del fossila brensel och sättet som priset sätts på strøm så bidrar vel CO2 avgifter och sånt till högre priser för alla?

Förlåt vill bara komma med lite fakta i tråden genom att visa en graf och kommenterade vad prisen är nu jämfört med vid 2022. Om man ser på hela perioden så är dagens pris lite högra än vad det historiskt har varit men uppenbart ikke i närheten av vad den var 2022. Är rätt stor forskjell på strömprisen nu jämfört med för 10 år sen samtidigt som det ikke er så stor forskjell i gas prisen.

Samtidigt som det er flera gånger lavare än vad det var 2022 utan att jag för den skull har jämfört strömprisen över tid.

Det er vel klart att kraft krisen i Europa beror på Europas politik där man ville köpa billiga gas från diktatorn Putin och att Putin sen ikke ville sälja. Är ju knappast som att det bara är en orsak. Lägga ned fungerande Kjernekraft var ju inte så lurt heller. Förstår inte alls det där med att skylla allt på Putin. Undvik att bli beroende av diktaturer som du ikke kan lita på är väl en bra regel som man inte följde. Men det handlar ju självklart om ekonomi och rysk gas var billig. Är ju som med restriktionerna mot Ryssland, på de allra flesta områden får man ikke bedriva affärer med Ryssland, till och med kvikklunsj var fel ett tag, men angående gas så är det i stället Putin som är problemet når man ikke får köpa. Så ideal situationen hade varit att man bojkottar kvikklunsj etc samtidigt som man bedriver storskala handel med energi till lava priser ...

Data-center, batterifabriker och andra väldigt kraftkrävande industrier har väl också blivit mindre intresserad av Norge når priserna gått upp. Men tycker också det är lite merklig att man uppenbart ikke har klarat eller klarar att utöka det nationella nettet mer än vad man har gjort.

Nu har ju Norge så mye maganiserad vannkraft så jag tror ikke det är ett problem. Länder som Tyskland med mycket vind har en rätt missvissande total kraftproduktion då en hel del bara finns når det blåser och negativa priser på marknaden ibland visar ju på det. (Däremot kan det ibland vara torrår i Norge).

Den här var fin "Vi er i ferd med å miste kraftoverskuddet vårt som er grunnlaget for forutsigbare og konkurransedyktige strømpriser" Det de skriver kan säkert stämma till stor del men det med priserna är ju bara tull. Norska ström priser i framförallt sør bestäms ju uppenbart till stor del av priset nede på kontinenten. Detta har alla sett de senaste åren når det ikke ens har varit speciellt ont om tillgänglig kraft i Norge. Finns också en fin liten artikel fra NVE (tror jag det var) som beräknar norsk ström pris som funktion av tillgänglig norsk kraft. Norge trenger ett rätt stort överskott av producerad energi för att det ska påverka ström prisen speciellt mycket. Så Norge har redan idag ikke ett tillräckligt stort kraftoverskudd for forutsigbare och konkurransedyktiga strømpriser och det krevs ett stort kraftoverskydd för att det ska vara tillfelle. Tror att de nya kablarna och de höga priserna på kontinenten har gjort att det er vanskligare att få folk med sig på väldigt mycket mer utbyggnad. Folk flest har ju ändå inga fördelar då priset ända bestäms av annat. Lurer lite på hvis det bästa kanske är att droppa utbyggningar och helt enkelt importera strömmen vi trenger. Som det är nu är det ju ända ingen uppenbar fördel för länder som är netto eksportörer av ström. Tillräckligt stor överföringskapacitet kommer ända ge samma priser för alla.

För att 40 timmar ända fungerar rätt bra? I en del jobb kan säkert effektiviteten gå opp lite per timme hvis man jobbar mindre i uken men i en hel del jobb går det ju ikke att effektivisera på den måten då noen må vara där en viss tid.

Hur regnar man prisen för vindkraft och vad får de i praktiken betalt? Vad finns det normalt för avtal fra offentligt håll och fra det privata? Problemet är ju att priset på ström redan nu blir väldigt lav i for eksempel Tyskland når det blåser mycket och når priset är högt så blåser det normalt ikke så mycket.