Gå til innhold
  
      
  
  
      
  

fredrik2

Medlemmer
  • Innlegg

    3 245
  • Ble med

  • Besøkte siden sist

  • Dager vunnet

    14

Alt skrevet av fredrik2

  1. Som jag skrev så står det inget specifikt i artikeln men det är ju spännande att det fungerar i verdensrommet. Antar att man bara sätter opp vindturbinen och utvinner vannet ur luften i vakumet ...
  2. Intressant, vi kan ta Kongsberg gruppen och Equinor som eksempel. Kongsberg: av 8 personer så har 5 ekonomi/ledelse utdanning och 5 har teknisk utdanning. Equinor: av 10 personer har 5 ekonomisk/ledelse utdanning och 8 har teknisk utdanning (och en militär) Så alltså ont om advokater och fler som har teknisk utdanning än ekomiskt (mest managment). Detta är alltså gigantiska bedrifter som antagligen är bra mycket mer komplicerade att styre än små grunder bedrifter.
  3. Känner inte alls igen mig i bilden som en del måler upp i denna och andra tråder (men antar att mitt kön gör att jag inte får ha en åsikt ...). Er en högt utdanad ingenjör. Under både utdanningen och jobb har det varit en stor övervikt av men. Jag har dock överhuvudtaget inte sett något jag skulle kalla könsdiskriminering. Kvinner finns på alla poster i systemet och många bedrifter vill ha fler kvinner. Problemet er ju att det ikke er så många kvinnliga sökande till tjänsterna. Når jag har varit med i klubbarn med manligt övervikt så bruker styret ha en större andel kvinner än vad som gäller för medlemmarna i klubben. Kvinner blir snarare tvingade att vara med på ting än diskriminerande. Klart att det kan finnas problem i en del bransjer och på en del områdene med köns diskriminering men har ingen tro på att problemet faktiskt är speciellt stort. "Huvudproblemet" är nog att kvinner och män faktiskt väljer forskjelliga utdanningar och prioriterar forskjelliga ting i snitt vilket medför att en del populations statiskt blir ojämställd. Finns sikkert en del områden der kvotering skulle vara bra för att bli av med traditioner och fördommar men ibland skulle det ju inte ens fungera. Kan ikke kvotera in att en IT bedrift må ha en 50/50 fordelning av kön då det ikke finns tillräckligt mycket kvinnliga kompetans. Vad som gäller i styret för IT bedrifter er det lite mer öppet men tvivlar på att det är så många kvinnor som vill sitte i styret i sådana bedrifter med tanke på hur litet intresserat som grupp verkar vara om ämnet. Antar att det finns en del prestige bedrifts styren i Norge der noen kompetente kvinner vil vara med men faktiskt blir diskriminerade men tvivlar på att det för flertalet bedrifts styren i Norge finns (kompetenta) kvinner som vill men som ikke får vara med.
  4. Hvis man pratar jobb datorer (eller säre fritids intressen) så är det inga problem att få upp minnebruket väldigt högt genom att processera stora datamängder. Så nog är det folk som har en fördel av 128 GB. Jag borde nog uppdatera från 32 GB för det er alltför ofta alldeles för lite.
  5. På den listan fant jag 5 st med teknisk utdanning varav 3 siving/master of science/ingenjører eller vad man nu kallar det numera ... Tror vel fremdeles ikke heller att styret i en gigantisk bedrift som Kongsberg er så relevant før en liten bedrift med 10 ansatte.
  6. Ja, gå igenom alla. Jag pratar fremdeles om i första hand små och medelstora inovations teknologi bedrifter. De har sällan 17 st i styret och det är ofta grundaren och några till som är med i styret. Antal eiere er också ofta rätt få. Idag tror jag faktiskt rätt många av dem som sitter i de styrene har en hög ingenörs utdanning. Möjligt att de borde få in andra folk men de går nog inte helt att jämföra med kongsberg gruppen ... Ett styres hoved oppgave er väl också att bestämma vad bedriften ska göra vidare och inte bara att se om alla regler följes.
  7. Nu är det så att på längre universitets utdanningar så är det fler män än kvinnor. Inom tekniska ämnen är skillnaden fremdeles stor. Det kanske inte spelar så stor roll att många har mellanfag i litteratur eller sociologi når IT bedriften ska anställa utviklere eller man ska utse styret i bedriften? (Förövrigt har jag väldigt liten tro att en massa kompetenta kvinner blir väldigt diskriminerade på arbetsmarknaden. Skulle si att det snarare är tvärtom, teknologi bedrifter vill ha kvinner men de er vanskliga att få tag i.)
  8. Förstår ikke hvorfor du tar opp rörläggare hela tiden. Jag tänker på teknologi bedrifter, de har ofta en stor övervikt av män som jobbar där (inkluderat alla avdelningar) och antalet manliga ingenjörer är mycket större än antalet kvinnliga. Jag tvivlar på att sådana bedrifter helst bara ska en ingenjör eller annan som förstår teknologien i styret.
  9. Jag vet ikke så mycket om styrer men tror att det är bra om dit finns en del kunskap om bransjen i styret. Tror vel faktiskt att du borde kunna räkna ut ifra mina inlägg vilka bransjer, utdanningar och kunskap jag tenker på.
  10. Om det nu är så dåligt ställt med jämställdhet i många privata bedrifter så kan väl kvinner begynne utdanna sig i relevanta fag så att de kan jobba där och blir mer relevanta för styret också? Är många bransjer som inte alls är jämställda på grund av ena könet ikke verkar speciellt intresserade av att utdanna sig inom bransjen. Sen för man höra att orsaken till att styret är ojämställt på grund av jente eller gutte klubben grei ...
  11. Nu blev ju könskvotering på studier väldigt aktuellt når man ökade andelen kvinner fra 42% till 67% på en av de mest populära studiene med väldigt högt poäng krav. Då är det kanske ikke så relevant att männen som ikke kom in på grund av kvoteringen kan komma in på 3999 andra studier.
  12. Er ju till och med så att der er fler män som har en längre högreutdanning än vad kvinner har. https://www.ssb.no/utdanning/artikler-og-publikasjoner/stort-kjonnsgap-i-hoyere-utdanning-blant-unge
  13. Er vel fremdeles så att tekniska universitsutdanningar har klart fler män än kvinnor och det är ju många av dem som sen går ut i det privata näringslivet.
  14. Vet inte mycket om styrelser men efter att ha jobbat i och sett en del små och medelstora teknik bedrifter så tycker jag ikke det er så väldigt rart att deres styrelser er mansdominerade. Är ju klart fler män som jobbar i den typen bedrifter. Orsaken till att det är så beror självklart brist på kvalifiserade kvinnor som vill jobba där. Första resultatet jag hittade https://www.kode24.no/artikkel/de-har-provd-a-finne-ut-hvorfor-sa-fa-kvinner-studerer-it-fag-i-norge/75561375 Inte så rart att det är få kvinnor i IT branchen når det är så liten del som utbildar sig inom IT och andra tekniska fag. Tror många bedrifter kommer slita med att få tag i kvinner till deres styrelser i framtiden. Är nog inte så många som är tillräckligt intresserade och kvalifiserade i många bransjer. Spelar ju ingen roll att kvinnor er flinka på skolen och ofta studerar vidare når de ikke gör det inom många viktiga områden för det privata näringslivet. Om en kvinna vill få en säker framtid så är det bara att studera ett tekniskt mansdominerat fag och göra det ok där. Då har de en fördel på arbetsmarknaden för att de flesta tekniska bedrifter faktiskt vill ha fler kvinner.
  15. Huvud problemet med hydrogen er vel fremdeles att det er svindyrt och trenger en massa energi at producera. Vilket också råkar vara en av aspekterna som "artikeln" du postade bara ignorerar (angående den revolutionerade metoden i alla fall).
  16. Vilken värdelös artikel eller vad det nu er for noe. Samma text flera gånger och det är ju knappast en effektiv eller billig lösning men som denna typen artiklar ofta gör så framställer man noe som bra helt utan att egentligen gå in på för och nackdelar eller vad teknologien egentligen är. Så bruke en svamp för att samla in fukt tillsammans med en vindturbin är bättre, billigare och mer effektivt än att utföra elekrolys på vatten med hjälp av en vintturbin?
  17. "Det vakte mye oppmerksomhet da tallene for årets studieopptak kom tidligere i sommer. Etter innføring av kjønnspoeng på indøk hoppet kvinneandelen fra 42 til 67 prosent. Det utgjorde en økning på 51 kvinner." Mener kjønnspoeng på indøk har redusert kvinneandelen på konkurrerende studier (underdusken.no) Snakka om diskriminering.
  18. Jag hade samma problem når jag skulle in på egen bank för några månader sen. Support förstod inget alls men tillslut sa de att jag skulle installera appen på nytt och då fick jag det att fungera. Appen hade fungerat tidigare och allt verkade se bra ut med den. Tror att det är dålig felhandling når appen ikke fungerar (samtidigt som något uppenbart är fel). Istället för att ge information om att något med kontakten med appen ikke fungerar så verkar man få opp sidan med bankid med kodebrikke utan att ha någon möjlighet att välja bankId med app fra den siden (eller förstå vad som sker). Möjligt att det har något med att bank id på mobil slutat fungera för jag fick problem första gången jag trengte bruke appen men jag hade testat appen några månader tidigare.
×
×
  • Opprett ny...