fredrik2

Tror att det är bra mycket lättare för lander med for eksempel kolkraft att byte ut dem mot vind och sol jämfört med att byta ut fossila drivstoff i transport sektorn i stor skala.

Intressant hur intresse och utdanning och sånt är viktigt når män är underrepresenterade medans det i tillfällen med kvinnlig underrepresentation är diskriminering, gutteklubben grei etc. Förklaringsmodellene varierar en del kan man si.

Såna här slutsatser https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/KnVx26/nho-sjefens-klimaresept-vi-trenger-styrt-panikk är ju lite intressanta då väl Norge fremdeles ligger väldigt långt framme med förnybar energi, elbilar och annat. Är väl oljeindustrin som är problemet med det de ser på. Innenriksfly istället för tog som ikke är så bra i ett stort land kanske också.

Nu tyder vel de relativt lave gaspriserna på att Europa har klarar av att få tag i tillräckligt med gas till ett rimeligt pris fra andra producenter än Ryssland? Nu vet jag inte noen detaljer men når europa fremdeles bruker en hel del fossila brensel och sättet som priset sätts på strøm så bidrar vel CO2 avgifter och sånt till högre priser för alla?

Förlåt vill bara komma med lite fakta i tråden genom att visa en graf och kommenterade vad prisen är nu jämfört med vid 2022. Om man ser på hela perioden så är dagens pris lite högra än vad det historiskt har varit men uppenbart ikke i närheten av vad den var 2022. Är rätt stor forskjell på strömprisen nu jämfört med för 10 år sen samtidigt som det ikke er så stor forskjell i gas prisen.

Samtidigt som det er flera gånger lavare än vad det var 2022 utan att jag för den skull har jämfört strömprisen över tid.

Det er vel klart att kraft krisen i Europa beror på Europas politik där man ville köpa billiga gas från diktatorn Putin och att Putin sen ikke ville sälja. Är ju knappast som att det bara är en orsak. Lägga ned fungerande Kjernekraft var ju inte så lurt heller. Förstår inte alls det där med att skylla allt på Putin. Undvik att bli beroende av diktaturer som du ikke kan lita på är väl en bra regel som man inte följde. Men det handlar ju självklart om ekonomi och rysk gas var billig. Är ju som med restriktionerna mot Ryssland, på de allra flesta områden får man ikke bedriva affärer med Ryssland, till och med kvikklunsj var fel ett tag, men angående gas så är det i stället Putin som är problemet når man ikke får köpa. Så ideal situationen hade varit att man bojkottar kvikklunsj etc samtidigt som man bedriver storskala handel med energi till lava priser ...

Data-center, batterifabriker och andra väldigt kraftkrävande industrier har väl också blivit mindre intresserad av Norge når priserna gått upp. Men tycker också det är lite merklig att man uppenbart ikke har klarat eller klarar att utöka det nationella nettet mer än vad man har gjort.

Nu har ju Norge så mye maganiserad vannkraft så jag tror ikke det är ett problem. Länder som Tyskland med mycket vind har en rätt missvissande total kraftproduktion då en hel del bara finns når det blåser och negativa priser på marknaden ibland visar ju på det. (Däremot kan det ibland vara torrår i Norge).

Den här var fin "Vi er i ferd med å miste kraftoverskuddet vårt som er grunnlaget for forutsigbare og konkurransedyktige strømpriser" Det de skriver kan säkert stämma till stor del men det med priserna är ju bara tull. Norska ström priser i framförallt sør bestäms ju uppenbart till stor del av priset nede på kontinenten. Detta har alla sett de senaste åren når det ikke ens har varit speciellt ont om tillgänglig kraft i Norge. Finns också en fin liten artikel fra NVE (tror jag det var) som beräknar norsk ström pris som funktion av tillgänglig norsk kraft. Norge trenger ett rätt stort överskott av producerad energi för att det ska påverka ström prisen speciellt mycket. Så Norge har redan idag ikke ett tillräckligt stort kraftoverskudd for forutsigbare och konkurransedyktiga strømpriser och det krevs ett stort kraftoverskydd för att det ska vara tillfelle. Tror att de nya kablarna och de höga priserna på kontinenten har gjort att det er vanskligare att få folk med sig på väldigt mycket mer utbyggnad. Folk flest har ju ändå inga fördelar då priset ända bestäms av annat. Lurer lite på hvis det bästa kanske är att droppa utbyggningar och helt enkelt importera strömmen vi trenger. Som det är nu är det ju ända ingen uppenbar fördel för länder som är netto eksportörer av ström. Tillräckligt stor överföringskapacitet kommer ända ge samma priser för alla.

För att 40 timmar ända fungerar rätt bra? I en del jobb kan säkert effektiviteten gå opp lite per timme hvis man jobbar mindre i uken men i en hel del jobb går det ju ikke att effektivisera på den måten då noen må vara där en viss tid.

Hur regnar man prisen för vindkraft och vad får de i praktiken betalt? Vad finns det normalt för avtal fra offentligt håll och fra det privata? Problemet är ju att priset på ström redan nu blir väldigt lav i for eksempel Tyskland når det blåser mycket och når priset är högt så blåser det normalt ikke så mycket.

Angående 1 och 2. Tror helt enkelt vi har olika erfarenheter. Såg på fyrverkerier utanför Stockholm i år. Man ser fyrverkerier som mest några hundra meter bort och då bara delar av dem. Där jag bor i Norge kan jag ikke alls se de offentliga fyrverkerierna trots att jag inte bor en mil bort. Tromsø er vel i det närmaste perfekt om man ska ha ett fyrverkeri för alla, relativt litet och högt fjell rundt om som alla kan se. För mig spelar det ingen roll om det er kommunalt eller noe annat. Skulle gärna haft fler felles fyrverkerier men jag har ingen som helst tro på att det skulle komma tillräckligt många. Tror en kurs låter bättre i teorien än i verkligheten.

För min del kan de gärna lägga ned kongahusen men når man väl har dem så är det kanske till och med lurt att 83 åringar abdiserer efter 50 år på tronen så att deras barn kan ta över.

Är för fler offentliga fyrverkerier men jag tror en del underskattar hur vansklig det antagligen är att få till så att de allra flesta blir nöjda. 1. Man måste ofta vara relativt nära för att ens se dem, kupering, hus eller skog i veien, platt, etc 2. Opraktiskt om många av dem som vil se fyrverkeri må sätta sig i bilen eller på bussen. 3. Trengs väldigt många offentliga för att folk ska vara nöjda. Tycker det er göy med fyrverkerier på nyttårsaften men liker inte försöplingen. Risken tror jag inte är speciellt stor och de allra flesta sköter sig.

Är bara några relativt få idretter som speciellt mange tjänar bra eller ens ok i. Är bara noen få som tjänar ok eller mer i langrenn*. I friidrett är det antagligen ikke heller så många. I de allra flesta idrettene finns det ikke penger för noen att leve bra på. *De allra bästa tjänar några millioner, de flesta på landslaget tror jag får några hundratusen, hur det er med privata lag är jag mer osäker på. Man ska vara en stor talang i noen av idrettene där det finns mye penger för att idrett ska var noe att satsa på rent ekonomiskt.

Eftersom en monarki er uppenbart odemokratiskt så är ett sätt att ändå ha en monarki i ett demokratiskt land att låta kongahuset vara helt opolitiskt och helst inte ha några officiella åsikter.

Enig, tycker nivån på böterna är absurt höga. De ökade väl också 20-30% om ikke mer för ett år sen. Jag reglerna er enkla att förstå men hvis man ikke er perfekt och missar en 60 skilt på en 80 vei så kostar det 7800 kr om man körde 80. Samtidigt som det sker en väldigt massa brud på trafikreglerna daglig som folk sällan blir straffade för, farliga omkörningar for eksempel. Tycker det ska vara ett bättre samband mellan lovbruddets allvarlighetsgrad och straffet än vad det i min mening är med fortkörningsböterna.

Tycker man ska ta med når man får barn om man ska tänka på det sättet. En som får barn i ung ålder vet for eksempel ikke hur det är att vara barn lös som voksen. Sen är det väl inte heller så att de som har barn vet hur det hade varit att vara barnlös hela livet. Finns ju för och nackdelar med allt. Tror många hade det bra innan de fick barn och hade de bra når de fick barn.

Tycker dere överdriver tolkningen av det han skrev. Är for eksempel rätt säker på att många som prioriterar tidskrävande fritidsaktiviteter eller karriären högt är sena med att få barn eller ikke får dem alls på grund av att de förstår att de antagligen måste dra ned på det de vill göra om de får barn.

Om man får barn som 17 åring kanske ens egen erfaring är så väldigt generell i dagens samfunn? Min egen erfarenhet är att jag har många saker jag skulle vilja göra nu men ikke kan göra på grund av barnen. (sen är allt självklart ikke bara dåligt). Men diverse anektoder betyder ju inget når det finns folk som mest tvinnade tummeltotter innan de fick barn, andra som var aktiva innan och aktiva med barn utan att de forsakar noe, andra som var aktiva innan men som ikke kan göra allt de vill når de fått barn och milliontals andra varianter.

Är rätt säker på att det är en hel del av de som verkligen vill ha barn och familj som inte har så väldigt många andra fritidsintressen men många har det självklart också. Tycker mycket av diskussioen er merklig. Tycker knopflerbruce har rätt i mycket av det han skriver, eller kanske snarare att man mycket väl kan ha det perspektivet. Sen försöker andra motbevisa honom och andra trots att folk er forskjellige och det självklart ikke finns en sanning. Lite väl många generella slutsatser utifra sin egna subjektiva erfarenhet är det också.

Det är väl så att det finns vanliga fartskameror som bara tar en bild når bilen kör för fort. Det visas numera oftast med en liten röd blink. Tidigare var det en blixt som man ikke kunde undgå. På sträckmålingar tas det alltid bild och jag antar att det visas med samma röda blink som för vanliga kameror. Sen efter kommer något som visar tydligare hvis man har kört för fort.

De har uppenbart en bild på bilen. Det som kan vara deras problem är att de må kunna bevisa vem som körde bilen och jag tror ikke de alltid klarar av att bevisa det utifra bilden (förare tittar bort, kör med rånarluva, dålig sikt etc)

Snarare en rätt svag röd blinkning som du ser hvis du tittar rakt in i kameran men inte annars. Kör ofta förbi sträckmålinger som alltid tar bild.