fredrik2

Fick inte hon svømmeren rätt mye kritik också i USA? Men ämnet är så polariserat och man må tycka rätt för att ikke buntas ihop med Trump och Putin ...

Intressant hur man kan uppleva verkligheten så forskjelligt.

Vilken bransje är du i om dere faktiskt har klarat av att få till en forskjell? Har det medför att andra bedrifter får en sämre fordelning? Tvivlar på (är säker på) att det finns många kvalifiserade- kvinnliga IT utvecklare, kvinnliga rörläggare, manliga sykepleiere, manliga barnehageassitenter som ikke får jobb i sina bransjer. Hvis andelen som har en viss kvalifikation är ojämställd kan man självklart ikke kvotera in jämställdhet. Enkelte bedrifter kan få det till men då får ju andra bedrifter det ännu värre. Har hört att många kvinnliga utvecklare for eksempel jobbar i de stora och attraktiva konsulent bedriftene. Er ikke så rart att många kvinner samlas i de mest attraktiva bedriftene då de är attraktiva på arbetsmarknaden.

Folk har som vanlig en lite väl optimistisk syn på kvotering. Är ju uppenbart att kvotering till for eksempel utdanning till Universitetet medför att mindre kvalifiserade (med avseende på de vanliga kriterierna) får en plass. Är ju hela ideen med kvoteringen att ena könet har lättare att komma in. Hur det är i arbetslivet är vanskligare att veta men jag är helt säker på att for eksempel kvinner inom IT har en klar fördel på arbetsmarknaden för att de är kvinner. Usikker på hur det är i Norge men i Sverige införde man för några år sen krav om en minst 40-60% fordelning i styren i idrettsföreninger. Det borde vara uppenbart vad det resulterar i de idretter som ikke har en jämn könsfördelning av medlemmar, for eksempel ridning. Mycker enklare för det ena könnet att få plats i styret. Har varit med om det själv i en klubb med väldigt skev könsfördelning, kvinnerna blev nästan tvingade in i styret (detta var i Norge och det fanns inga krav men som vanligt var min erfaring att gutteklubben grei ikke fanns och männen ville gärna välja kvinner).

Tvivlar på att det har noen merkbar klima effekt men det kan säkert medföra mer termik (uppstigande luft) över byer med mörka byggnader vilket kan medföra lokala regnbyger men jag skulle tro att det då blir mindre termik i närligande områden

Såg tidigare på köns fordelningen för högre utdanning. Vad jag husker så var det fremdeles fler män på alla teknisk naturvetenskaplig utdanninger och fler män på alla ekonomiska utdaningar förutom BI. Kvinner var i övervikt på resten har jag jag för där det finns hög status utdanningar som lege, psykiater och jurist men også andra inom vården, socionomer, lärer osv. Har också för mig att det var fler kvinner som bara läste fag utan att det blev någon direkt utdaning utav det. Så medan det stämmer att det är fler kvinner som tar högre utdanning än män så är det inte så i många yrken som har stora karriär möjligheter. Kanske framför möjligheter i den privata sektorn.

Eller så är det bara du som hittar på ting. Jag jobbar i det privata näringslivet och jag vet att de flesta bedrifterna vill ha fler kvinnliga ansatte men problem är att det ikke är speciellt många kvinner som söker på tjänsterna. (Det är självklart ikke så rart når antalet utdannade kvinner är klart färre än antalet utdannade män men den typen information är ju inte så intressant hvis man istället kan skylla på gutteklubben grei).

Är väldigt vanligt att det är områden med snö på fjället och ofta skulle man bara kunna köra över bara partier med snöskoter utan speciellt stor risk för skade. Men är rätt sikker på att forbjudet beror på stöy och för att prioritera friluftsliv utan motor. Att faktiskt ha större områden utan motortrafik.

Har varit på tur i norska fjällen senaste dagarna. Såg ingen vindturbin, en del hytter i en del områden men en bit upp var det få av dem och som tur var varken hörde jag eller såg några skoter spår. Förstår att många inte vill ha vindturbiner men som det är nu är det rätt få av dem. Är väl knappt några utanför Trøndelag, rundt Stavanger och en del uppe i norr. Hytter er helt klart ett mer utbredt problem hvis man ser på Norge totalt sätt. Tror man kunde vara lite mer flexibel angående snöskoter i Norge, några leder, lättare att transportera ting till hytter kanske. Frikörning som på bilden vill jag helst slippa. Låt utmark vara utmark utan motorfordon. Är rätt trött på whataboutismen som numera alltid tar upp vindturbiner når andra ingrepp kritiseras. Är ikke vindturbiner som är problemet vid tyinkrysset eller Oppdal och en väldigt massa andra områden.

Sommar och vinter tid är bra. Ser fram imot sommartiden om en uke. Då kan man äntligen göra ting utan lykt efter normal arbetstid.

Havvind och vind och sol generellt gör väl att spot prisen i marknaden går ned lite. Man producerar oberoende av hur mycket man får betalt och mer tillgänglig ström når det blåser sänker prisene. Så strömprisen borde gå ned lite (antagligen neglisjerbart). Men det är ju vi genom staten som betalar 115 öre per kwh oberoende av spotprisen. Så när strömprisen är lav så betalar staten för strömmen fra vindturbinerna.

Oj, 13 millioner korkar är rätt många att plocka upp. Talet verkar vara per år också. De må vara flinka.

Så alla korkar som er borta har hamnat i norsk natur? Inga i restavfallet for eksempel?

Möjligt att jag är speciell men antal bruskorkar jag har tappat bort under mitt liv kan man nog räkna på en hand. Antal kg plast jag har gjort av med för återvinning eller kastat bör väl vara minst några ton. Inte en chans att de nya plastkorkarna kommer göra en relevant skillnad på varken havet, naturen eller resursbruk i Norge.

Jag skulle snarare si att många får behov for selvrealisering efter att de är i ett förhold och har barn. Är inte heller så att alla får en perfekt match med partner. Är också en hel del folk som kanske borde varit mer med barnen och familjen istället för annat. Er enig med det Camlon svarade dig om samma sak. Ditt påstående verkar ha en massa antaganden och ignorering implicit.

Så väldigt mycket mat säljs i plast emballage men kampen går mot plastkorkar och handleposer i plast. Ingen av delarna som jag tror är något speciellt stort problem i Norge.

Tänker på selvrealisering som noe man kan göra hele livet och under alla situationer. Det kan bli för mycket hvis det går utöver andra som partner, barn, arbetsplass och kanske samfundet. Skulle si att selvrealisering i negativ förstand oftast används mot föräldrar som prioriterar sig själva istället för barnen och deras aktiviteter.

Ser egentligen ikke problemet med att det föds för få barn. Tror problemen med demografi kan löses och vi är ändå lite väl många på jorden. Tycker inte heller det är så konstigt att det blivit som det blivit. Barn tar en massa tid, hindrar dig att göra annat, är ett stort ansvar och kostar en massa pengar. Många barn medför också problem med bilar, logistik, större hus etc.

Tror det bara är du som verkar anta att andra bara skriver om kvinner angående för mye selvrealisering. Förstår ikke dina inlägg om selvrealisering då det är uppenbart att selvrealisering kan gå utöver mycket annat och alltså kan bli för mycket.

Problemet här är väl att det handlar om barn, hvis ikke ens puberteten har begynt så är det också små barn. Voksna får väl göra vad de vill men hvis man ska göra stora behandlingar på barn så bör man verkligen vara säker på att man gör rätt. Finns det ens några objektiva tester i flertalet av tillfällen som visar att barnen har fötts i fel kropp? Barn kan ha sina ideer och de kan lätt bli manipulerade av andra.

Har barn i aktuell ålder. Har ingen tro på att barn i 8-10 års åldern själva kan få för sig att de har fel kön.

Vad spelar det för roll vad han tror? Han kommer ju inte övertyga någon om att han har rätt och han kommer ju inte bygga något baserat på vad han tror.

Självklart! Vad nu det gör för forskjell vad du tror.

Men vad tjänar man på den besparelsen (hvis den nu ens skulle förekomma i praktiken)? Jobb är faktiskt sociallt och det är en fördel hvis folk på jobbet umgås, många lösningar och ideer kommer ifra informella samtal och annat liknande. Jag har ingen tro på att en teknisk bedrift som bedriver produkt utveckling, analyser, etc, skulle bli mer produktiv hvis man gick ned i arbetstid. Folk er tillräckligt effektiva som det är nu och en hel del av det som på en gång ikke verkar produktivt kan vara det.

Beror ikke det på att man räknar tid forskjellig? I Norge har man 37.5 timmars uke utan lunch och i Sverige har man 40 timmars uke inkluderat lunch på 30 minuter. I Sverige har man dock ofta fika 2 gånger om dagen vilket också tar arbetstid. Men vet ikke helt vad man vill uppnå. Finns så mange forskjelliga typer arbeten med forskjelliga problem och fördelar och de skulle alla påverkas på forskjellige måter av detta forslaget. I Norge har småbarns föräldrar ofta problem med att få ihop dagarna men andra bör ikke ha det.