Gå til innhold
  
      
  
  
      
  

fredrik2

Medlemmer
  • Innlegg

    3 266
  • Ble med

  • Besøkte siden sist

  • Dager vunnet

    14

Alt skrevet av fredrik2

  1. Skulle vara intressant med en debatt mellan Leticia och for eksempel red frostraven. Där den första alltså påstår att det ikke er noen skillnad på könen förutom några få fysiska attribute och den andra sier att köns identitet är noe viktigt i hjärnan som kommer till innan födseln. Egentligen rätt rart hur två grupper, antagligen överlappande till en rätt stor del och med samma mål om jämlikhet mellan alla, en (viss type) feminister och woke/transaktivister kan ha så helt forskjellig syn på kön. Men det är klart, Leticia har ju klarat att på den här sidan både påstå att kvinner och män är helt lika och påstå att kvinner är bättre än män i en del yrken.
  2. Vilket tull Letica. Möjligt att det stämmer på dig men det stämmer definitivt ikke på alla barn. Kan ikke kvinner och män snart ta samma utdaningar och yrken så vi noen gang slipper maset om att vi i snitt egentligen er identiska trots att vi snitt ikke tar samma valg och ikke uppför oss på samma sätt (allt är självklart männens fel ...) (hvis vi nu ikke snakker om könsidendet. Då är vi forskjellige igen och kön är viktigt igen).
  3. Sveits kan lage lover som gör att de som land gör tillräckligt enligt noe kriterie. Det kommer dock ikke göra någon merkbar forskjell för de som saksökte staten.
  4. Problemet er vel att det finns en massa fattiga och stora länder som vill ha samma standard som vesten. Klart att de också kommer skaffa en del billig och enkel energi når de utvecklas och når de fremdeles per capita slipper ut mindre CO2 än vesten så har jag förståelse för att de inte gör allt perfekt. Vesten har ju i praktiken knappt brytt sig om att minska utslippen till för kanske några år sen. Vesten vil ikke gå ned i levnadsstandard, utvecklingsländer vil upp i levnardstandard och då blir det vel som det blir. Vesten gör inte så väldigt mycket och utvecklingsländerna ökar sina utslipp.
  5. Det du skriver överenstämmer väl med att de gör det som kräver minst insatts utan att nödvändigtvis ha noen stor fördel heller. Då blir det mest symbolpolitik.
  6. Grunnen att hänga sig upp i det har väl med det att folk ikke tycker det är så praktiskt och når då effekten er minimal så är det väl ikke så konstigt att folk reagerar?
  7. Greit, ingen har laget barn för arbetskraft efter antiken och en signal med en ökning fra 5 millioner till nästan en milljard är stabil. Inte speciellt relevant för tråden men knappast rätt.
  8. Vad spelar det för roll hvis det är en liten del av direktivet? Är lika meningslöst ända jämfört med all annan plast ute i samfundet.
  9. Bra spørsmål. Att diskutera om en eksponentiell växt med en fordubblingstid på 500 år är stabil är ännu mindre intressant att diskutera än de ursprungliga felaktigheterna.
  10. Men vad har den poängen med tråden att göra? Vad spelar det för roll? Oenig. Ingen av poängene är riktiga.
  11. Möjligt att skrukorkarna gir en merkbart bättre holdbarhet på melken och att de därför är en fördel. Men hela direktivet är ju tullat för i alla fall Norges del. Det kanske gör ett neglisjerbart problem lite mindre i bästa fall.
  12. Du har fått med dig att det finns kvinner som ammer sina barn? Tror mer och mer att femismen borde bytta fiende fra män till andra kvinner. Som du skriver så är det nog ofta kvinnene som välger fel utifra ett feministiskt perspektiv.
  13. Handlar om tidsperioden men det borde vara självklart. Når vi ser på världens befolkning de senaste 10000 åren som grafen visade så är inte ökningen varje 30 år så intressant. Mer intressant att det handlar om eksponentiell växt. Nei, varför skulle jag göra det. Båda Nefis poänger var ju fel. Förstår väl dock inte ens varför befolkningsväksten tidigare är intressant. Det är uppenbart att man fick fler barn än man får i västvärlden nu av forskjelliga orsaker.
  14. Stabilt är noe som övertid varken ökar eller minskar och inte har alltför stor variation. En kontinuerlig ökning på 5% per 30 år under några tusen är anses i alla fall inte jag som stabilt.
  15. Men förstår inte varför det ska vara relevant. Det vi ser är att befolkningen har ökt relativt raskt i många tusen år med en acceleration på slutet. Orsaker till det är bland annat att man trengte arbetskraft, barn och voksna dog och man trengte en forsikring mot det etc. Nu när folk har ett val om att få barn, mer frihet, andra mål i livet etc så ser vi att folk får för få barn för att ens hålla populationen på samma nivå. Situationerna då och nu är väldigt forskjellig på många sätt.
  16. Tycker en dubbling vart 500 år är rätt långt ifra ett stabilt tal. Mycket av befolkningsväksten både då och fremdeles beror på att man i en del områder och tider föder många barn på grund av att det trengs som arbetskraft/pension. Så förstår inte vilken poäng som ska stämma ganska bra. Att stigningen på slutet har varit väldigt stor stämmer och det är självklart bra att den minskar.
  17. Det är något med skaler och zooming i grafer. Enligt wikipedia (som jag ikke har noen anledning att betvivla här) så var populatiotion 8000 f.kr 5 millioner och 1500 e.kr 456 millioner. I din graf kan man självklart ikke så så stora procentuella ökningar på grund av att talen på slutet är så stora. Än rätt stor ökning och knappast ett stabilt tall. Den enorma befolkningsökningen de sista par hundra åren har också i huvudsak handlat om länder och perioder där man har fått barn får att få arbetskraft.
  18. Gärna det. Ska bli spännande att läsa.
  19. Fick inte hon svømmeren rätt mye kritik också i USA? Men ämnet är så polariserat och man må tycka rätt för att ikke buntas ihop med Trump och Putin ...
  20. Intressant hur man kan uppleva verkligheten så forskjelligt.
  21. Vilken bransje är du i om dere faktiskt har klarat av att få till en forskjell? Har det medför att andra bedrifter får en sämre fordelning? Tvivlar på (är säker på) att det finns många kvalifiserade- kvinnliga IT utvecklare, kvinnliga rörläggare, manliga sykepleiere, manliga barnehageassitenter som ikke får jobb i sina bransjer. Hvis andelen som har en viss kvalifikation är ojämställd kan man självklart ikke kvotera in jämställdhet. Enkelte bedrifter kan få det till men då får ju andra bedrifter det ännu värre. Har hört att många kvinnliga utvecklare for eksempel jobbar i de stora och attraktiva konsulent bedriftene. Er ikke så rart att många kvinner samlas i de mest attraktiva bedriftene då de är attraktiva på arbetsmarknaden.
  22. Folk har som vanlig en lite väl optimistisk syn på kvotering. Är ju uppenbart att kvotering till for eksempel utdanning till Universitetet medför att mindre kvalifiserade (med avseende på de vanliga kriterierna) får en plass. Är ju hela ideen med kvoteringen att ena könet har lättare att komma in. Hur det är i arbetslivet är vanskligare att veta men jag är helt säker på att for eksempel kvinner inom IT har en klar fördel på arbetsmarknaden för att de är kvinner. Usikker på hur det är i Norge men i Sverige införde man för några år sen krav om en minst 40-60% fordelning i styren i idrettsföreninger. Det borde vara uppenbart vad det resulterar i de idretter som ikke har en jämn könsfördelning av medlemmar, for eksempel ridning. Mycker enklare för det ena könnet att få plats i styret. Har varit med om det själv i en klubb med väldigt skev könsfördelning, kvinnerna blev nästan tvingade in i styret (detta var i Norge och det fanns inga krav men som vanligt var min erfaring att gutteklubben grei ikke fanns och männen ville gärna välja kvinner).
  23. Tvivlar på att det har noen merkbar klima effekt men det kan säkert medföra mer termik (uppstigande luft) över byer med mörka byggnader vilket kan medföra lokala regnbyger men jag skulle tro att det då blir mindre termik i närligande områden
  24. Såg tidigare på köns fordelningen för högre utdanning. Vad jag husker så var det fremdeles fler män på alla teknisk naturvetenskaplig utdanninger och fler män på alla ekonomiska utdaningar förutom BI. Kvinner var i övervikt på resten har jag jag för där det finns hög status utdanningar som lege, psykiater och jurist men også andra inom vården, socionomer, lärer osv. Har också för mig att det var fler kvinner som bara läste fag utan att det blev någon direkt utdaning utav det. Så medan det stämmer att det är fler kvinner som tar högre utdanning än män så är det inte så i många yrken som har stora karriär möjligheter. Kanske framför möjligheter i den privata sektorn.
  25. Eller så är det bara du som hittar på ting. Jag jobbar i det privata näringslivet och jag vet att de flesta bedrifterna vill ha fler kvinnliga ansatte men problem är att det ikke är speciellt många kvinner som söker på tjänsterna. (Det är självklart ikke så rart når antalet utdannade kvinner är klart färre än antalet utdannade män men den typen information är ju inte så intressant hvis man istället kan skylla på gutteklubben grei).
×
×
  • Opprett ny...